11. Hur kan jag känna igen suicidrisk hos personer som fått diagnos kognitiv sjukdom?

Margda Waern är professor i psykiatri vid Göteborgs Universitet och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hennes forskning fokuserar på suicid och suicidalt beteende hos äldre. Margda kommer att berätta om suicidtankar hos personer med kognitiv svikt, om suicidalt beteende hos personer med demens och hos personer som bor på vård och omsorgsboende, med ett fokus på hur du som arbetar med äldre kan bättre känna igen suicidalitet hos vårdtagare med kognitiv sjukdom.

Margda Waern, professor i psykiatri, Göterborgs Universitet

12. Kognitiv testning – en praktisk vägledning

Syftet med detta seminarium är att ge en översikt över hjärnans kognitiva funktioner samt vad som är viktiga att tänka på vid kognitiv testning.Undersökning av en persons kognitiva funktioner är en viktig del av utredningen vid kognitiv sjukdom, samt vid uppföljning för att bedöma förändring och effekter av behandling. Mer omfattande undersökningar görs ofta av psykologer med neuropsykologisk kompetens, men i många sammanhang görs också mer avgränsade och kortare kognitiva testningar med exempelvis instrument som MMSE och MoCA, så kallad kognitiv screening. Varför och när är det viktigt att göra en strukturerad bedömning av kognitionen? Hur kan vi tänka vid val av testinstrument? Hur kan vi skapa optimala förutsättningar i testmiljön? Vilka egenskaper är viktiga hos en testledare? Vad kan påverka tillförlitligheten vid en kognitiv testning? Vad behöver jag tänka på när jag testar en person med annat modersmål? Hur kan jag använda resultatet?Dessa och fler frågor kring kognitiv testning kommer att beröras vid seminariet, som är relevant för dig som på något sätt arbetar med eller på annat sätt kommer i kontakt med kognitiv testning.

Marie Eckerström, leg. psykolog, med dr, universitetslektor i klinisk neuropsykologi, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

13. Kommunikation ABC – kommunikation i praktiken genom sjukdomens alla faser

”Jag vill vara med som alla andra, jag vill vara med…”, säger Gun, en av personerna som berättar om hur det är att leva med en demenssjukdom i utbildningen Kommunikation ABC.

Personcentrerad kommunikation ligger till grund för all interaktion med personer som lever med en kognitiv sjukdom. Under seminariet utgår vi ifrån nya filmer där personer berättar om hur det är att leva med en demenssjukdom och andra exempel från utbildningspaketet Kommunikation ABC. Vi vill bland annat prata om och medvetandegöra den tysta kunskapen för att kunna utveckla bemötandet och lära av varandra.
Kommunikation ABC är ett utbildningspaket i tre delar; webbutbildning, bok och filmer som underlag för samtal. Materialet binds samman av en målgruppsanpassad studiehandledning. Utbildningspaketet är framtaget av Svenskt Demenscentrum och Centrum för demensforskning vid Linköpings universitet i samverkan med Demensförbundet. Projektet har finansierats av Allmänna arvsfonden. En stor del av innehållet baserar sig på samtal med personer som lever med demenssjukdom.

Malin Jönsson, Webb- och mediepedagog, Svenskt Demenscentrum

Lotta Olofsson, Arbetsterapeut, projektledare , Demensförbundet

14. Ledarskapets betydelse i demensvården – med fokus på kreativitet.

Hur skapar vi arbetsplatser där medarbetarna stimuleras att växa och förbättra sina förutsättningar för att främja livskvaliteten hos personer med kognitiv sjukdom? Hur skapar vi motivation och uppmuntrar till nya sätt att angripa problem? Demensfrågor ligger Mirjam varmt om hjärtat. Hon och hennes team har drivit många projekt för att höja livskvalitén för personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga. Arbetssättet har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Mirjam tilldelades 2023 stipendiet för föredömligt ledarskap inom demensvård och omsorg av föreningen ”Gott ledarskap i demensvården ” för sitt kreativa ledarskap och som inspirerande förebild. Att få in kreativitet i arbetsvardagen inom äldreomsorgen kan kännas som en hög tröskel att ta sig över. Ett kreativt ledarskap handlar mycket om att vara öppen inför att se saker ur andras perspektiv. Du som utöver ett kreativt ledarskap måste också lära dig att ha en strategi, struktur och kunskap.  Mirjam föreläser om sina egna erfarenheter. Hon omvandlar dem skickligt till verktyg och tips du kan använda för att förstärka ditt ledarskap inom demensvård och omsorg. Hon ger vägledning i hur du rent praktiskt kan gå till väga för att öka din kreativa förmåga.

Mirjam Brocknäs, Gerontolog/avdelningschef, Äldre-och omsorgsavdelningen Upplands-Bro kommun

15. Lewy Body sjukdom – En nulägesbild

Syftet med denna föreläsning är att ge en bakgrund till Kognitiv sjukdom av Lewy Body typ, hur man utreder och vilken forskning som bedrivs. Kognitiv sjukdom av Lewy body typ kallas ofta Lewy body demens (LBD) eller Lewy body sjukdom och är fortfarande underdiagnostiserat idag vilket innebär att få patienter får prova behandling. Detta är beklagligt eftersom patienten har stor chans att kunna svara bra på den medicinering som är tillgänglig idag. Det finns inga heltäckande epidemiologiska prevalensstudier men man brukar säga att LBD utgör 5-10% av alla med kognitiv sjukdom. Diagnosen ställs enligt etablerade kriterier och utredning görs för att se om den drabbade personen uppfyller dessa. LBD kan misstas för andra neurologiska sjukdomar som multipel systematrofi (MSA), Parkinsons sjukdom med demens (PDD) och vaskulär demens och kriterierna ger noggranna anvisningar hur detta hanteras. Viktigast är att något av kärnkriterierna finns; parkinsonism, synhallucinationer, variationer i uppmärksamhet och vakenhet eller REM sömnstörning. Den kognitiva bilden skiljer sig från Alzheimers sjukdom eftersom LBD patienter oftast har gott minne och deras goda insikt gör att de ofta är mottagliga för samtal och bekymrade för sina anhörigas påfrestningar. Under föreläsningen kommer vi också berätta om det nätverk i Sverige som samlar personer intresserade av LBD. Åhörarna kommer att få med sig information om hur man diagnostiserar LBD, hur vanlig sjukdomen är och vad som händer efter en diagnos.

Daniel Ferreira, Docent i Neuropsykologi, Karolinska Institutet
Elisabet Londos, Överläkare/Professor, Kognitiv medicin Ängelholm/Lunds universitet

16. Livsberättargrupp – en gemensam resa i tiden

Att vid en demenssjukdom kunna få blicka tillbaka på ett liv där du var frisk och aktiv kan stärka tryggheten och självkänslan hos individen. I detta seminarie presenteras ett material för Livsberättargrupper som är ett resultat av ett flerårigt arbete med reminiscens och som på Sandrinoparkens vårdboende har varit en återkommande aktivitet för hyresgästerna. Vid träffarna fångas olika årtionde upp i musik, tillbehör till kaffet, dans och filmer m.m. för att fånga upp så många sinnen som möjligt Hyresgästerna bidrar själva med sina kunskaper, erfarenheter och färdigheter i samtalet. Träffarna har sju teman: barndom (40-talet), tonår (50-talet), vuxenliv (60-talet), yrkesliv (70-talet), hembygd (40 – 70 talet) och en avslutande träff med önskat tema.

Monica Klang, Undersköterska, Sandrinoparken vårdboende Linköpings kommun

Christina Larsson, Undersköterska och samordnare, Sandrinoparken vårdboende Linköpings kommun

17. Lärande och Demens: Deltagande, Samarbete och Teknikanvändning

Vi människor är lärande varelser och det finns en bred samsyn kring vikten av, och fördelarna med, ett livslångt lärande. Trots detta har en betydande del av befolkningen sällan förknippats med lärande, nämligen personer som lever med en demenssjukdom. Med utgångspunkt från en nyligen publicerad avhandling, Dementia and learning: the use of tablet computers in joint activities, kommer den här presentationen lyfta nya perspektiv på såväl lärande som demens. Avhandlingen, som genomfördes vid Linköpings universitet, visar hur personer med demens som saknade tidigare erfarenheter av tryckkänslig teknik över tid lär sig hantera surfplattor som en social aktivitet tillsammans med anhöriga, omsorgspersonal och andra personer med demens. Snarare än att fokusera på de förluster som en demenssjukdom innebär, kommer presentationen framhäva hur personer med demens nyttjar kvarvarande förmågor för att hantera nytt lärande och hur deras samtalspartners stöttar dem genom processen. Resultaten understryker vikten av att erbjudas deltagande i nya aktiviteter, hur lärande bygger på samarbete och att man bör ta vara på handlingskraften hos personer med demens.

Elias Ingebrand, Doktor i Åldrande och social förändring. (Nuvarande tjänst – Postdoktor). Enheten för logopedi, Karolinska institutet

18. Smärtskattning på särskilt boende – Från start till synbart resultat

I denna föreläsning får ni följa med på vår resa mot en bättre vardag och högre livskvalité för personer med demenssjukdom genom att använda BPSD-kvalitetsregistret. Vi var inte nöjda med resultatet av vårt BPSD arbete. Vi funderade vitt och brett över hur vi skulle kunna få till ett bättre resultat. Hösten 2019 startade vi vårt förbättringsarbete där vi identifierade tre utvecklingsområden: Att minska NPI poängen. Få ner smärta med bl.a smärtskattning. Teamarbete. I föreläsningen kommer ni att få följa med från början. Utgångsläge, åtgärder, statistik, vilka andra effekter har uppnåtts samt tips på att komma i gång. Vad innebär det att arbeta med BPSD-registret? Vad behöver ni tänka på? Tar arbetet med de åtgärder som bestäms som bra för den demenssjuka personen mycket tid från personalen? Krävs det mycket resurser utöver de vanliga? Vilka kunskaper krävs? Detta och mycket mer kommer ni att få höra om i denna föreläsning.

Maria Bilinski, Enhetschef, Borås Stad

19. Å nej, inte ett kvalitetsregister till! – Få koll på läget med hjälp av kvalitetsregistret SveDem

Nationella kvalitetsregister möjliggör lärande, utveckling och ständigt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård samt omsorg. SveDem, Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar är världens största register över vård och behandling av personer med demenssjukdom. Genom att registrera och följa upp sina resultat i SveDem kan anslutna enheter se sin följsamhet till nationella riktlinjer och vårdförlopp. Men är 100 procent alltid bäst? Under föreläsningen kommer ni att få ta del av arbetet bakom siffrorna. Vi vill inspirera er till att med ett systematiskt förbättringsarbete med stöd av SveDems resultatrapporter öka er följsamhet till nationella riktlinjer och vårdförlopp och förbättra vården och omsorgen om personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom. Ni kommer att få höra hur det är att utföra demensutredningar på sköra äldre och varför det ibland är svårt att nå upp till de nationella målnivåerna för basal demensutredning. Ni kommer också att få inspiration och idéer från en kommunal verksamhet om hur ni kan arbeta med förbättringar med hjälp av SveDems resultatrapporter trots att ni når upp till målnivåerna.

Annika Hedberg, Distriktsläkare, Läkarhuset, Borlänge
Kristina Boman, Demenssköterska, HSR-enheten, Leksands kommun
Madeleine Åkerman, Koordinator/specialistsjuksköterska, SveDem

20. Åldersrelaterade vävnadsförändringar som anses ligga till grund för kognitiv störning

Åldersrelaterad kognitiv svikt, senil demens, har varit känd länge. På 1980-talet var en av de vanligaste diagnoserna både kliniskt och neuropatologiskt vaskulär kognitiv svikt orsakad av hjärt- och kärlsjukdomar. 1962 upptäcktes bland annat betablockerare och sedan 1975 har man använt selektiva betablockerare mot högt blodtryck och delvis därav har förekomsten av vaskulär demens minskat. Från att ha varit på 80-talet en vanlig diagnos vid en hjärnundersökning efter döden anges diagnosen vaskulär demens idag sällan. Parallellt började man på 80-talet använda immunhistokemi som en metod vid undersökning av vävnad. Med denna metod synliggör man proteiner i vävnaden, även proteiner som har förändrats pga sjukliga processer. 1975 fann man tau-proteinet, ett intracellulärt strukturprotein som förändras vid åldrandet och proteinet synliggjordes 1986. 1984 fann man β-amyloid (Aβ) och synliggjorde det 1985. 1988 upptäcktes alfa-synuklein (αS) som synliggjordes 1997 och 2006 upptäcktes Transactive DNA bindande protein 43 (TDP43) som synliggjordes 2008. Dessa proteiner anses idag vara den primära orsaken till de flesta åldersrelaterade kognitiva störningar: tau/Primär Åldersrelaterad Tauopati; tau+Aβ/Alzheimers Sjukdom; αS/Parkinsons Sjukdom och Lewykroppsdemens; TDP43/Frontotemporal Demens och Limbiskt Predominerande Åldersrelaterad TDP Enkefalopati.  Från och med tidigt 90 tal blev det även känt att alla dessa proteiner sprider sig i hjärnan på ett förbestämt sätt respekterande de neuroanatomiska förbindelserna. Utöver har det uppdagats att dessa proteinförändringar förekommer ofta samtidigt speciellt vid högre ålder. Denna föreläsning kommer att sammanställa förekomsten av ovan beskrivna förändrade proteiner hos avlidna från medelåldern och framåt, inkluderande kognitivt sviktande och intakta individer.

Irina Alafuzoff, Professor emerita, överläkare konsult neuropatologi, Akademiska Sjukhuset, Klinisk patologi