Posterutställning
Plats: Utställningshallen
1. Kan personalutbildning ge bättre vård för patienter med kognitiv svikt på akutvårdsavdelning?
Posterns innehåll: Under hösten 2021 genomgick samtlig personal på en geriatrisk akutvårdsavdelning utbildning inom kognitiv svikt. I denna poster redovisar vi vilken effekt utbildningen haft på personcentrerad vård, vårdmiljö samt användningen av lugnande läkemedel samt sömnmedel.
Karin Polla, sjuksköterska. Lina Lundgren, läkare. Susanne Roos Universitetslektor.
Åsa Ranada, Universitetslektor
2. Svenskt Lewy Body Nätverk – ett nätverk för samarbete mellan olika yrkesgrupper
Vi har startat Svenskt Lewy Body Nätverk eftersom lewykroppsdemens är en vanlig men underdiagnostiserad demenssjukdom. Den kliniska bilden är mångfacetterad. För att öka medvetenheten och den generella kunskapen om diagnosen så vill vi nu samla kliniker, omvårdnadspersonal och forskare. Nätverket har redan nu en bred geografisk representation och en bred representation av professioner och verksamhetsområden. Syftet är att harmonisera utredningar, öka medvetandet om diagnosen i kliniska och omvårdnadssamanhang, generera nya frågeställningar för forskning och samarbeten.
Anna Rennie, Doktorand, Karolinska Institutet. Daniel Ferreira, Docent, Karolinska Institutet.
Elisabet Londos, Överläkare, Professor, Lunds universitet
3. Kognitiv välfärdsteknik skapar värde för både boende, anhöriga och verksamhet
Att implementera välfärdsteknik på boenden, såsom ett demensboende, får effekter inte bara för individen utan även för hela verksamheten. Studier visar att individuella kognitiva hjälpmedel skapar värde både för de boende, deras anhöriga och för personalen. När tillvaron blir bättre för de boende så blir effekten för personalen minskad stress, mindre konflikter, ökad känsla för tid och bättre kvalitet på omsorgen/vården. På posterutställningen vill vi lyfta ett konkret exempel från Järfälla kommun som satsar på välfärdsteknik för att öka delaktigheten, tryggheten och självständigheten framför allt hos de äldre som bor där, men även för anhöriga och personal.
Elisabeth Helgöstam, projektledare för välfärdsteknik i Järfälla kommun, och Ingela Ernestam Marketing Manager Abilia AB
4. Anhörigutbildning inom kognitiva sjukdomar – Köpings kommun
Att anhöriga till personer med kognitiv sjukdom har en svår situation vet vi alla om. De känner sig otrygga och upplever ofta att de inte har tillräcklig kunskap eller får ordentlig information för att kunna vara delaktiga. 2014 startade Kognitionsteamet med utbildning inom kognitiva sjukdomar, bemötande, miljö och hjälpmedel. Konceptet har utvecklats under åren och består idag av 5 tillfällen med olika teman. Resultatet av utbildningen är att anhöriga känner sig tryggare och har mer kunskap vilket i sin tur leder till att de vill, vågar och kan vara mer närvarande i vården av personen som har en kognitiv sjukdom.
Linda Jakobsson, Specialist Sjuksköterska inom Demensvård och Vård av äldre samt Kimmo Viljamaa, Leg. Arbetsterapeut.
5. Kognitionsteamet i Köpings kommun – teamet som försöker se helheten
Kognitionsteamet i Köpings kommun arbetar för att alla, såväl patienten som anhöriga och personal, ska kunna känna sig trygga under sjukdomens olika stadier.
Teamet ska utbilda, handleda och stötta personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som har en kognitiv sjukdom. Patienten och anhöriga behöver stöd och hjälp för att kunna känna bästa möjliga livskvalitet trots sjukdomens närvaro. För att kunna ge stöd krävs samarbete mellan olika parter och där är Kognitionsteamet en ”spindel i nätet”. Kognitionsteamet samarbetar även med andra aktörer i samhället för att utveckla vården och sprida kunskapen om de kognitiva sjukdomarna.
Linda Jakobsson, Specialistsjuksköterska inom Vård av äldre och Demensvård och Kimmo Viljamaa, Leg. Arbetsterapeut
6. Jag har också ett liv- anhörigas upplevelse och behov av stöd vid vård av partner med demenssjukdom.
Syftet med studien var att beskriva betydelsen av stöd till anhöriga när de lever med och vårdar en partner som har demenssjukdom. Resultatet visar att anhöriga som vårdar en partner med demenssjukdom i hemmet, rör sig emellan en känsla av att livet är begränsat och att få möjlighet till eget liv. Dessa känslor är inte konstanta utan är en rörelse som kan gå fram och tillbaka och påverkas av flera faktorer. Om anhöriga ska ha möjlighet till ett eget liv så bör stödet från samhället vara flexibelt och anpassat till den anhörige och hens situation. Ett proaktivt förhållningssätt och tidiga insatser tidigt i sjukdomsförloppet är viktigt för att anhöriga ska kunna uppleva att de har ett eget liv.
Mathilda Svahn Holmén, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Närhälsan Torpavallens Vårdcentral, Minnesmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Merita Melin, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, psykiatrisk vård och internmedicinsk vård, Vård och omsorgsförvaltning Partille.
Joakim Öhlén, professor, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare vid Centrum för personcentrerad vårs, Göteborgs universitet och sjuksköterska Palliativt Centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
7. Swedish FTD Initiative
Swedish FTD Initiative är ett nätverk för personer med intresse för Frontotemporal demenssjukdom (FTD) (frontallobdemens.se). Tillsammans med representation från alla universitetssjukhus, finns kliniska riktlinjer för diagnostik av FTD inom specialistsjukvården. Arbetsgruppen för omvårdnad och hälsovetenskaper, arbetar nu med att 1) ta fram goda exempel på personcentrerad vård och bemötande 2) kartlägga kunskapsläget 3) beskriva vårdkedjan från utredning/diagnos till omsorg. Vi välkomnar nya deltagare till gruppen för omvårdnad och hälsovetenskaper eftersom ett delsyfte med verksamheten är att utöka nätverket av kontaktpersoner från hela landet. Kontakta SweFTDI via funktionsbrevlådan: FTDemens@nvs.ki.se
Matilda Joelsson, Specialistsjuksköterska i vård av äldre, Örebro kommuns demensteam. Kerstin Angvik,
Specialistundersköterska, Demenscenter i Linköpings kommun
8. Att se, möta och anpassa sig – En intervjustudie kring fysioterapeuters pedagogiska förhållningssätt vid demenssjukdom
En presentation av den studie jag genomförde i samband med min Master inom Fysioterapi vid Umeå universitet.
Karin Nordell, Fysioterapeut. Östersunds kommun, vård- och omsorgsförvaltningen
