Posterutställning
Posterutställning
Svenska Demensdagarna 2026
1. Utemiljöer vid dagverksamheter för personer med demens – potential till hälsa och välbefinnande?
Marie Svensson, undersköterska och verksamhetsledare vid Gärdets dagverksamhet
Madeleine Liljegren, fysioterapeut och post doc vid Göteborgs universitet
Susanna Nordin, sjuksköterska och lektor vid Högskolan Dalarna
Posterns innehåll:
Många kommuner erbjuder dagverksamhet för äldre personer med demenssjukdom, där verksamheten oftast är förlagd till innemiljöer. Samtidigt visar tidigare forskning att utevistelse och tillgång till utemiljöer har stor betydelse för att främja hälsa och välbefinnande, både i stads- och lantgårdsmiljöer, där även djur kan utgöra en viktig del. I detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt undersöks hur utemiljöer kan användas för att främja hälsa och välbefinnande hos såväl äldre personer med demenssjukdom som verksamhetens personal. Projektet kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder. Gåturintervjuer i utemiljöer har genomförts för att fånga deltagarnas upplevelser, samtidigt som olika former av hälsodata har samlats in. Datainsamlingen har genomförts på tre platser i Sverige, från Laholm i söder, via Falun, till Boden i norr. Studien syftar till att bidra med fördjupad kunskap om hur utemiljöer kan integreras i dagverksamheter. Resultaten från projektet förväntas vara tillgängliga i början av 2027.
2. Ljus som gör skillnad
Mi Lilja, specialist sjuksköterska mot äldre, Upplands Väsby Kommun
Posterns innehåll:
Solrum har införts på särskilda boenden för att stärka äldres välbefinnande, dygnsrytm och livskvalitet under årets mörkare perioder. Rummen används både för återhämtning och social samvaro och har tagits emot mycket positivt av brukarna. Projektet bedöms som framgångsrikt-
3. Samverkan som skapar livskvalitet
Mi Lilja, specialist sjuksköterska mot äldre, Upplands Väsby Kommun
Posterns innehåll:
Genom samverkan mellan LSS-verksamhet och särskilt boende skapas meningsfull sysselsättning för personer inom LSS och ökad social stimulans för äldre. LSS-brukare deltar i vardagsnära aktiviteter tillsammans med äldre, vilket bidrar till ökad delaktighet och livskvalitet för båda målgrupperna. Modellen visar tydligt mervärde och utvecklingspotential.
4. Investera i hjärnhälsa
Mi Lilja, specialist sjuksköterska mot äldre, Upplands Väsby Kommun
Posterns innehåll:
Hjärnvägen är ett förebyggande program för personer 65+ som syftar till att stärka hjärnhälsa och minska risken för kognitiv svikt genom individanpassade livsstilsinsatser. Programmet kombinerar fysisk aktivitet, mental träning, sociala aktiviteter och kunskap om hälsa. Deltagare upplever förbättrad livskvalitet, ökad motivation och stärkt fysisk och mental hälsa.
5. Kostnadsbesparingar till följd av bromsad sjukdomsprogression vid Alzheimers sjukdom: skattningar baserade på svenska nationella register
Beata Ferencz, PhD, Director Medical Affairs, Eli Lilly
Posterns innehåll:
En svensk registerstudie (SveDem, 2010–2021) visade att vårdkostnader för nydiagnostiserade patienter med Alzheimers sjukdom stiger snabbt med försämrad kognition, från 59 000 till 386 000 SEK per år under de första fyra åren. En 30-procentig bromsning av sjukdomsprogressionen beräknas ge besparingar på cirka 66 000 SEK per patient över tre år. Att fördröja sjukdomsprogressionen är associerat med meningsfulla kostnadsbesparingar.
6. Munhälsobedömning och munvård på särskilda boenden
Lisa Bellander, Tandläkare – Centrum för äldretandvård, Folktandvården Västra Götaland
Posterns innehåll:
Bakgrund: Äldre på särskilda boenden, särskilt personer med demenssjukdom, har ofta nedsatt munhälsa och behov av stöd från personal med daglig munvård.
Metod: Kvalitativ intervjustudie baserad på sex fokusgrupper med sjuksköterskor och undersköterskor.
Resultat och slutsatser: Ett strukturerat arbetssätt (ROAG i Senior alert) stärker medvetenhet och kommunikation kring munhälsa. Samtidigt är munvården utmanande och kan innebära etiska dilemman. Otydlighet kring ansvar och roller samt bristande rutiner och utbildning i munhälsa försvårar arbetet och pekar på behov av tydligare ansvarsfördelning, kontinuerlig utbildning och ökat ledningsstöd.
7. Årets Demensteam 2025/ Samarbete Vid Demenssjukdom- ett multiprofessionellt arbetssätt
Anna-Lena Ekeborg, demensspecialiserad undersköterska, Demensteamet, Umeå kommun
Helena Olsson Ruzin, demenssjuksköterska/ ärendekoordinator för Samarbete vid demenssjukdom och Demensteamet, Umeå kommun
Elisabeth Hjalmarsson, leg. arbetsterapeut/ ärendekoordinator för Samarbete vid demenssjukdom och Demensteamet, Umeå kommun
Ylva Hägglund, demensspecialiserad undersköterska, Demensteamet, Umeå kommun
Posterns innehåll:
Presentation av Årets Demensteam 2025-Umeå Kommuns Demensteam
Beskrivning av vårt multiprofessionella arbetssätt Samarbete Vid Demenssjukdom för att optimera stödet till personen med demenssjukdom och dennes anhöriga..
