1. Anhörig i nöd och lust

Smygande och i början obemärkt och blygsamt så förändrades relationen för Sven och Ulla när Sven vid 62 års ålder fick sin diagnos Alzheimers sjukdom. I takt med att sjukdomen framträdde mer och mer gick Ulla, i början oförstående och omedvetet, från att vara hustru, in i rollen som anhörig och vårdare.  Livet fick en helt annan vändning och blev istället som ett långsamt farväl av allt som var deras gemensamma liv, planer och drömmar.

Ulla berättar om sina tankar och känslor under sin resa som anhörig och reflekterar över hur hennes anhörigprocess sett ut.

Ulla Assarsson, CGM Konsult

2. Att köra mjölk eller tillföra honung?

Hur får vi personalen att lyfta blicken, och bli kreativa? Hur ökar vi intresset och engagemanget inom äldrevården? Under vårt seminarium kommer vi att berätta hur vi har arbetat för att bryta tidigare sämre arbetssätt och hur vi arbetar idag. Vårt nuvarande arbetssätt har gagnat boende, personal och anhöriga.

Vi utmanar både oss själva och boende till stimulerande och kreativa dagar. ”Om man tystnar vissnar tungan” – Astrid Lindgren, på samma sätt måste man stimulera hjärnan.

Ewa Wörlén, Enhetschef, Harakärrsgården och Caroline Malmberg, KulturUska och aktivitetsansvarig, Harakärrsgården

3. Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets vardag

Hur framtidens personalförsörjning inom äldreomsorgen ska säkras är en fråga som angår oss alla, och det mesta tyder på att rekryteringen till vård- och omsorgsyrken måste breddas. I dag arbetar också fler svenskfödda män, samt utrikesfödda kvinnor och män i äldreomsorgen. Det innebär samtidigt att sinnebilden av den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en svenskfödd medelålders kvinna utmanas. Denna presentation bygger på en avhandling från år 2018 som undersöker hur dessa förändringar i arbetsgruppen påverkar personalen och de äldre omsorgsmottagarna. Vilka dilemman kan maskulinitet, hudfärg och språkkunskaper generera, och vilka förutsättningar finns och krävs för att hantera detta?

Palle Storm, Universitetslektor, Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete

4. Delaktig (även) på äldre dar. Delaktighet och åldrande bland personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Trots att delaktighet i alla åldrar länge varit centralt i svensk funktionshinderspolitik saknas kunskap som rör delaktighet i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Det finns en begränsad kunskap om vad det innebär att åldras och vara äldre med IF i en svensk kontext. Detta gäller såväl sociala frågor som pensionering, som konsekvenser av fysiska och medicinska aspekter såsom demenssjukdom. Med utgångspunkt i avhandlingen “Delaktig (även) på äldre dar” kommer föreläsningen belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med IF som bor i gruppbostad. Avhandlingen visar bland annat att det finns skillnader mellan hur äldre personer med IF själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal. Avhandlingen visar också att åldrande och att vara äldre inte ges utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner och att åldrandet på gruppbostad sker i en tillvaro som främst betraktar åldrandet som ett medicinskt fenomen.

Ida Kåhlin, fil. doktor i Äldre och åldrande, universitetslektor i arbetsterapi, Linköpings universitet, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

5. Fysisk träning för personer med demenssjukdom – genomförbarhet och effekter

Föreläsningen kommer att ta upp genomförbarhet och effekter av fysisk träning med fokus på fysisk funktionsförmåga, ADL, kognitiv funktion och fallolyckor bland personer med demenssjukdom. Även the HIFE (High-Intensity Functional Exercise) Program som är utvecklat vid Umeå universitet kommer övergripande att presenteras.

Håkan Littbrand, Leg sjukgymnast, Med dr., Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus

6. Handtag, famntag, klapp eller kyss!
– Att bemöta kärlek, ömhet och sexualitet hos omsorgstagare inom vård och omsorg.

Som personal hamnar man ibland i situationer som är av en sexuell karaktär och av tradition är detta svårt att prata om. Ofta bemöter personalen det utifrån sin egen referensram och kan känna sig osäker i situationen om vad som är ”rätt”. Exempelvis kan det vara personer som vill ha stöd och hjälp med att utöva sin sexualitet eller gör sexuella närmande till personalen. Det kan vara relationer som uppstår mellan två omsorgstagare som båda har varsin partner och vuxna barn, eller där man misstänker att en av parterna blir uttnyttjad. Detta är svåra och känsliga saker att ta upp både inom personalgruppen och med anhöriga.
Alla människor har rätt till sin sexualitet och det är ett grundläggande behov hos människan oavsett ålder eller funktionshinder, hur man som personal ska förhålla sig är inte lika enkelt. I denna föreläsning får du tillfälle till reflektion och diskussion i ämnet.

Gunilla Matheny, Distriktsköterska, beteendevetare och författare, Eximus AB

7. Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande

För att kunna möta och bemöta personer med kognitiv svikt på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt. Kognition handlar om hjärnans informationsbearbetning, dvs hur vi tar in information från omgivningen, bearbetar och tolkar den. Vid kognitiv svikt försämras denna informationsbearbetning och kan b.la yttra sig som sviktande uppmärksamhet och minne, nedsatt initiativförmåga eller försämrad impulskontroll.

Kunskap om kognition är därför ett viktigt redskap för alla som möter personer med någon form av kognitiv svikt eller nedsättning. Även personal och anhöriga till personer vars sjukdomsbild inte tidigare har förknippats med nedsatt kognition, till exempel MS, Parkinson eller stroke, behöver denna kunskap för att få en bättre möjlighet att förstå den drabbades reaktioner och beteenden och på ett medvetet sätt ge adekvat stöd. Föreläsningen ger grundläggande kunskaper om kognition och kognitiva funktioner samt konkreta exempel på hur man kan stödja personer med kognitiv svikt genom ett adekvat bemötande.

Beata Terzis, med.dr, leg.psykolog, Frösunda Omsorg

8. Nerver för Närhet

Människan har redan från födseln ett påtagligt behov av fysisk och social närhet som om det inte tillfredsställs ger negativa effekter på nervsystemets utveckling och balans och detta kan yttra sig i en oförmåga att bilda varaktiga relationer, en ökad stresskänslighet och smärtkänslighet. Beröring mellan människor stimulerar nervsystemet att förmedla en känsla av välbehag, trygghet, att vara sedd och kan reducera stress, men den kan också ge en känsla av obehag och avsky om den ges av fel person, i fel kontext eller på fel sätt. Nervsystemet är utrustat med en speciell typ av nervfibrer som kallas CT-fibrer som förmedlar den emotionella aspekten i en beröring och dessa fibrer innerverar huden rikligt och svarar bäst på stimulering av huden som är hudtempererad, långsam och lätt vilket är precis de egenskaper vi ser i en öm beröring från en person till en annan.

Helena Backlund Wasling, Med. Dr. Leg. Sjukgymnast, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

9. Nyheter om biomarkörer vid Alzheimers sjukdom

Vid Alzheimers sjukdom sker en ansamling av proteinämnena beta-amyloid och tau i hjärnan, vilket leder till förlust av hjärnvävnad och kognitiva symptom. Förändringarna i hjärnan kan upptäckas med hjälp av laboratorieprover eller avancerad hjärnavbildning. De senaste åren har det skett en snabb utveckling av nya metoder. Det är nu möjligt att avbilda tau i hjärnan med PET-kamera, vilket kan hjälpa till att skilja Alzheimers sjukdom från andra hjärnsjukdomar. Det är också möjligt att mäta proteiner i blod som avspeglar både ansamling av beta-amyloid och skador på nervceller. Den här föreläsningen handlar om sådana här nya tekniker och vilken plats de kan få för vården av patienter med kognitiva sjukdomar.

Niklas Mattsson, Docent, Lunds Universitet