PROGRAM
Svenska Demensdagarna 15-16 maj 2025
Minskar förekomsten av demens och vad säger det om vår möjlighet att förebygga och behandla?
Ingmar Skoog, Seniorprofessor, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Göteborgs Universitet
Ingmar Skoog är seniorprofessor vid Göteborgs universitet. Han har forskat om demenssjukdomar sedan mer än 40 år inom befolkningsundersökningarna H70 i Göteborg, framförallt rörande faktorer som minskar eller ökar risken för demens. Han hade ett Sommarprogram i P1 2021 och är ständig expert i TV-programmet Studio 65.
Antalet personer över 80 år kommer att öka med 30% de närmaste 5 åren i Sverige. Detta innebär att antalet personer med demens kommer att öka eftersom de flesta som insjuknar i demens är över 80 år. Ökningen kommer kanske inte att bli lika stor som vi trodde för några år sedan. Under senare år har nämligen andelen personer som insjuknar i demens i de högsta åldrarna minskat, i vissa studier med närmare 40%. Dessa motstridiga siffror kommer att förklaras närmare i föredraget. Vad är då anledningen till att insjuknandet minskar? Förklaringen är ett stort antal olika saker som inträffat under det senaste århundradet, såsom bättre födelsevård, längre utbildning, bättre behandling av hjärtkärlsjukdomar, minskning av rökning, bättre diet, att fler motionerar och många andra saker. Det minskade insjuknandet i demens visar möjligheten att förebygga. Här kommer att nämnas saker som motion, träning av hjärnan, social samvaro, bättre sömn, behandling av hjärtkärlssjukdomar, bättre matvanor och en del andra saker.
Alzheimers sjukdom, nya behandlingar och nya diagnostiska verktyg.
Silke Kern, Professor, Universitetssjukhusöverläkare, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhus
Silke Kern är Professor i neuropsykiatri vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet och Universitetssjukhusöverläkare i neurologi och psykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon är även forsknings- och utvecklingsansvarig vid verksamhetsområdet Neuropsykiatri vid Sahlgrenska Universitetssjukhus, samt proprefekt vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs Universitet. Dr. Kerns forskning fokuserar på att förstå Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar med hjälp av biomarkörer i ryggvätska och blod, samt genetiska-, kognitiva- och hjärnavbildningsbiomarkörer över hela sjukdomsspektrumet, från den prekliniska fasen av Alzheimers sjukdom till svåra kognitiva nedsättningar. Hon leder flera stora kliniska studier kring Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar. Föreläsningen kommer handla om nya behandlingar inom området Alzheimers och ge en överblick över spännande pågående kliniska studier. Dessutom kommer Dr. Kern även rapportera om framgångarna kring REAL AD-studien, en studie som vill förbereda primärvården för nya sätt att diagnostisera AD så tidigt som möjligt och som involverar alla Närhälsans vårdcentraler i VGR.
Varje dag ska vara en bra dag
Milja-Liisa Hammarqvist och Madelene Kaldemark, Demenssjuksköterska, Hälsofrämjande och förebyggande enheten Stadsområde Hisingen, Göteborgs Stad
2018 diagnostiserades Milja-Liisa Hammarqvist med vaskulär demenssjukdom. Hon är idag 80 år, är uppvuxen i Finland och kom till Sverige i slutet på 60 talet. Milja-Liisa har arbetat som miljöinspektör, hemspråkslärare och mentalskötare inom psykiatrin. Milja-Liisa glömmer namn och behöver skriftligt information som tillägg för att kunna ha möjlighet att få ihop sin dag. Hennes motto är att varje dag ska vara en bra dag: ”Genetiken kan jag inte göra så mycket åt men ta vara på dagen och njuta av det jag faktiskt klarar av är vinst och viktigt för mig. Jag tränar flera gånger i veckan och mitt kroppsminne är min styrka.”
Glädjen i sorgen – om möjligheter och svårigheter vid hjärnans sjukdomar
Ullakarin Nyberg, Psykiater, suicidforskare, författare, Norra Stockholms Psykiatri
Med rätt hjälp och stöd klarar de flesta människor de svårigheter vi ställs inför under livet. Föreläsningen handlar om hur man kan hitta egna resurser och verktyg som är hjälpsamma i svåra situationer och hur man kan kommunicera på ett sätt som underlättar samarbetet mellan de som är berörda av svår sjukdom. Föreläsaren tar också upp psykisk ohälsa och hur man kan veta när professionella insatser behövs.