PROGRAM
Svenska Demensdagarna 11-12 maj 2022
Storföreläsningar
Från mutation till läkemedelskandidat för Alzheimers sjukdom
Min forskning fokuserar på Alzheimers sjukdom, i syfte att belysa underliggande sjukdomsmekanismer och utnyttja kunskapen för utveckling av nya terapier. Jag har bland annat identifierat två viktiga mutationer som leder till familjära former av Alzheimers sjukdom – den svenska mutationen 1992 och den arktiska mutationen 2001. Den svenska mutationen visade för första gången att peptiden amyloid β (Aβ) initierar sjukdomsutvecklingen. Med vårt arbete med den arktiska mutationen kunde vi visa att en viss form av Aβ, lösliga protofibriller, är särskilt skadliga för Alzheimerhjärnan och därmed ett lämpligt mål för terapi. Vi lyckade får fram en antikropp på mitt labb i Uppsala, lecanemab, riktad mot denna form av Aβ, som nu är i en fas 3-prövning. Det togs ett patent på den svenska mutationen, och det hamnade beklagligt nog i USA. Detta motiverade mig att söka patent när vi några år senare hittade den arktiska mutationen, och vi startade ett företag, BioArctic AB, kring denna behandlingsidé.
Lars Lannfelt, Seniorprofessor, Uppsala universitet/BioArctic AB
Tid: Onsdag 11 maj kl. 10.15-11.00
Lokal: Kongresshallen
Kriminellt beteende kan vara ett första tecken på frontotemporal demens
När vanligtvis skötsamma personer börjar bete sig socialt avvikande, och kanske till och med begår kriminella handlingar, ska man vara uppmärksam. Deras nya beteende kan nämligen vara ett första tecken på demenssjukdom. Många personer med demenssjukdom får vänta länge innan utredning påbörjas och diagnos ställs. Detta gäller inte minst de som lider av frontotemporal demens (FTD). Vid Lunds universitet pågår det sedan många år en omfattande forskning om FTD och de sociala konsekvenser som uppstår för den drabbade. FTD-patienter kan tidigt i sjukdomen prestera normala resultat vid enkla tester som Mini Mental Test. De kan i samma skede däremot uppvisa ett avvikande, antisocialt och till och med kriminellt beteende. Inte sällan innan hjärnsjukdom konstaterats och demensdiagnos ställts. Hur beter de sig? Och hur ska vården, polis och rättsväsende hantera detta?
Madeleine Liljegren, ST-läkare i psykiatri, med dr, Psykiatri Nordväst, Stockholm. Tidigare forskare vid Lunds universitet.
Tid: Onsdag 11 maj kl. 15.45-16.35
Lokal: Kongresshallen
Personcentrerad kommunikation vid Alzheimers sjukdom eller annan kognitiv sjukdom
De kognitiva svårigheter och utmaningar som uppstår genom demenssjukdom påverkar också förmågan att kommunicera. Att deltaga i samtal utgör en tilltagande och svår utmaning, precis som att använda språket i andra sammanhang. Eftersom kommunikation är ett sätt att skapa och upprätthålla relationer får de kommunikativa svårigheter ofta allvarliga konsekvenser. Därför är både kunskap och förståelse från omgivningen viktig för att bryta den allmänna föreställningen att det inte går att kommunicera med en person som lever med en demenssjukdom. Både anhöriga och alla som arbetar i hela vårdkedjan måste känna till hur en person med demenssjukdom kommunicerar och vad som behövs för att göra dem delaktiga i samtalet. Utan kunskap ökar risken att person med en demenssjukdom hamnar utanför det sociala sammanhanget med isolering och ensamhet som följd. Likaså är det viktigt att förstå kommunikation som en egen aktivitet i omvårdnadsarbetet – inte enbart ett verktyg för att möjliggöra omvårdnad.
Lars-Christer Hydén, Professor, Centrum för demensforskning, Linköpings universitet
Tid: Torsdag 12 maj kl. 9.15-10.00
Lokal: Kongresshallen
Hur förhindrar vi ohälsa hos barn och unga anhöriga?
Hur förhindrar vi ohälsa hos barn och unga anhöriga? Att även yngre personer mitt i livet lever med demenssjukdom vet vi. Däremot är det få som vet att barnen ofta far mycket illa då de riskerar att hamna i rollen som anhörigvårdare. Många unga anhöriga tvingas klara sig helt själva under uppväxtåren, studierna blir ofta lidande och en del isolerar sig från sina vänner. En börda läggs på deras unga axlar under en tid i livet då de egentligen ska fokusera på utbildning, att formas som individer och förbereda sig för vuxenvärlden. Istället får de, ofta ensamma, lägga all energi på att hjälpa sin förälder som inte längre klarar sig själv. Få i de unga anhörigas omgivning är medvetna om deras utsatta situation och vilka krävande och ibland orimliga utmaningar de dagligen ställs inför, utmaningar som i många fall leder till psykosociala problem. Vems är ansvaret? Hur kan kommun och region samverka för att ge ett bättre stöd? Och vilket stöd är det ungdomarna vill ha och behöver?
Petra Tegman, Specialistsjuksköterska Demensvård och Palliativ vård, Betaniastiftelsen, Ann-Marie Westerlund, Länssamordnare/ specialistsjuksköterska demens, Region Västernorrland och Anna Nåsby, ung anhörig/psykolog samt Ellen Enbom, ung anhörig
Tid: Torsdag 12 maj kl. 14.30-15.15
Lokal: Kongresshallen
Kontakt
Sweden Meetx AB är konferensbyrån som hanterar sekretariatet för Svenska Demensdagarna.
E-post: demensdagarna@meetx.se
Tele: +46 31 708 86 90
Samarbetspartner
