Program för Seminarier
Svenska Demensdagarna 24-25 maj 2023
1. Aktuellt kunskapsläge vid frontotemporala demenssjukdomar och kliniska prövningar
Caroline Graff är mest känd för sin genetiska forskning på kognitiva sjukdomar och leder en världskänd forskningsenhet vid Karolinska Institutet med en translationell (brygger över mellan genetik till behandling) genetisk strategi. Nu har nya forskningsrön kommit kring frontotemporala demenssjukdomar där man även prövar olika behandlingsalternativ särskilt för de genetiska formerna. Kanske kan vi i framtiden ha nya strategier att möta denna utmaning där vi hittills inte kunnat erbjuda effektiv farmakologisk behandling.
Caroline Graff, Professor
2. Anhörigfokus inom äldreomsorgen, behövs det?
Äldreomsorgens uppdrag är förstås i första hand att lyssna till omsorgsmottagaren. Men med en god dialog med den personens anhöriga, dess partner, ökar möjligheterna till att ge god omsorg. Dessutom kan en förtroendefull dialog och samarbete med anhöriga bidra till en bättre arbetsmiljö för personalen.
Med nästan 20 års erfarenhet av äldreomsorg, som vårdbiträde, pedagog och senast som enhetschef, är det först nu efter tre år i ett projekt med fokus på just anhöriga som jag har fått en annan syn på vikten av anhörigstöd. Det finns stora vinster med ett utvecklat samarbete. I det här seminariet har jag sällskap av en anhörig.
Tillsammans önskar vi öka förståelsen för hur det kan upplevas att vara anhörig. Vi kommer också belysa frågor som många verksamheter har kring om vad, hur och för vem vi ska ha ett anhörigfokus i just vår verksamhet.
Lisa Schjelde, Socionom, Projektledare, I nöd och lust, Bräcke diakoni
Gudrun Larsson Frilund, Anhörig
3. Att finna balansen mellan mina inre behov och de yttre kraven
Att följa människor den sista etappen av livsresan kan vara en av de finaste och viktigaste uppgifterna vi kan ha, men att följas åt den sista biten ger ofta psykisk och existentiell ”träningsverk”. Vi utforskar vad som är centralt för psykiskt och existentiellt välbefinnande för både den som är professionell vårdgivare och för den som går mot livets slut. Hur bygger vi livslänkar för en människa som endast har spår av minnet av vem de var och vilket liv de levt? Ni får både teori och praktiska arbetsmetoder för att föra det existentiella samtalet med människor med kognitiva sjukdomar.
Egon Rommedahl, teolog, legitimerad psykoterapeut, handledare
4. Att stödja personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja
En förutsättning för att kunna ge insatser till personer med behov av stöd i det dagliga livet är att den enskilde vill ha insatser. För att den enskilde ska få ett bra stöd och hjälp behöver personalen veta vad personer vill. Att veta vad den enskilde vill kan vara svårt när den enskilde har nedsatt beslutsförmåga. I föreläsningen beskrivs varför det är så viktigt att veta vad den enskilde vill och förmedlas hur man kan arbeta för att stödja den enskilde att utrycka sin vilja.
Anders Bergh, Utredare, Socialstyrelsen
5. CASE, Care Skills Escalator – Kompetensutveckling inom demensomsorg
Vi kommer berätta om projektet CASE, bakgrunden till att det skapades och om demografiska läget samt andra utmaningar i partnerländerna. Vi beskriver de olika partnerländerna och deras utgångsläge. Vi beskriver metod och hur vi gått tillväga i de olika delarna/faserna i projektet. Vi berättar även om projektets resultat, hur det internationella samarbetet bidragit till mervärde och andra tankar om användbarheten i framtiden. Vi kommer visa lärplattformen och lärmaterialet samt berätta om hur det är tänkt att användas och vilken utvecklingspotential som finns.
Gunilla Starräng, Projektledare, FoU-Centrum, Linköpings kommun
Matilda Spets, Enhetssamordnare, Fou-Centrum, Linköpings kommun
6. Dansens mervärde for personer med kognitiv sjukdom
All aktuell forskning visar att de grundläggande behoven av rörelse och auditiv stimulans med musik
stimulerar hjärnan på sätt vi tidigare inte varit medvetna om. Dans är överlägsen jämfört med repetitiv fysisk träning för att inducera hjärnans plasticitet. Känslan av välbefinnande ökar och sömn, aptit, balans och förmåga till social interaktion förbättras. Utöver det självklara med stimulans för målgruppen är denna aktivitet enkel och billig att iscensätta!
Hugo Tham, Danskonstnär, HT Danshalsa
7. Digitalt, multiprofessionellt, gränsöverskridande demensteam vid Örnsköldsviks sjukhus”
Att få ett besked om en demensdiagnos kan vara omtumlade på många sätt. Livet förändras och kommer aldrig mera att bli detsamma. Hur kan vi då göra för att underlätta för patienter och deras anhöriga när man får det svåra beskedet? Vid Örnsköldsviks geriatriska mottagning får de patienter som får en kognitiv diagnos/ demensdiagnos erbjudandet om att ”lyftas in” i demensteamet i snar anslutning till diagnosbeskedet. Syftet är att öka tryggheten för patienten och de närstående genom att paketera det stöd och den information som finns på ett mer strukturerat och samlat sätt samt minska risken att man bollas mellan de olika verksamheterna inom regionen och kommunen. Dessutom sparar man på så vis de olika professionernas resurser. Modellen har även visats sig ge en kompetensökning inom själva demensteamet.
Linda Backman, Silviasjuksköterska, specialistsjuksköterska vård av äldre och demens, Demenssjuksköterska Örnsköldsviks kommun
Ann-Marie Westerlund, Länssamordnare, demenssköterska, specialistsjuksköterska vård av äldre och demens, Region Västernorrland
8. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret
Hur kan man använda sina resultat i BPSD-registret? Under seminariet visar vi hur man kan ta fram sin statistik i BPSD-registret. Hur man på olika sätt kan arbeta med förbättringsarbete utifrån statistiken. Dessutom visar vi en förbättringsmodul som kan hjälpa enheten att enkelt och strukturerat arbeta med förbättringsarbete.
Håkan Minthon, Verksamhetsutvecklare, BPSD-registret
Carina Stenmark, Demenssjuksköterska, Torsby kommun
Carina Törnqvist, Verksamhetsutvecklare, BPSD-registret
9. Hormonella förändringar kopplade till kognitiva nedsättningar och hjärnatrofi vid begynnande demens
Vid det normala åldrandet sjunker hormonnivåerna i de flesta av våra endokrina system. För att upprätthålla kognitiva funktioner och en frisk hjärna i hög ålder krävs optimala hormonnivåer. Flera studier tyder på att även mindre förändringar i dessa system kan göra hjärnan sårbar för neurodegenerativa sjukdomar och öka risken att utveckla demens. Huruvida det hormonella systemet är en potentiell modifierbar faktor som påverkar demensförloppet är debatterad och det finns få kliniska studier som undersökt den kopplingen. I detta seminarium belyses det komplexa sambandet mellan hormoner och demenssjukdomar. Även aktuella studieresultat som tyder på att hormoner är dysreglerade tidigt i demensförloppet och relaterade till kognitiv svikt och hjärnatrofi presenteras.
Patrick Quinlan, Med dr., Överpsykolog, Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Avdelningen för Invärtesmedicin och Klinisk Nutrition, Institutionen för Medicin samt Forskagruppen för Kognitiv Medicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
10. Inga om men eller varför
-för säker och jämlik demensvård för alla
Demensvården är inte säker för utrikesfödda på grund av olika utmaningar som kan uppstå. Föreläsningen skildrar dessa utmaningar, men också om de möjligheter som finns för en mer personcentrerad, säker och jämlik demensvård för utrikes födda.
Rozita Torkpoor, Vårdutvecklare vid enheten Kognition och migration, Region Skåne, PhD student Lunds universitet
11.Kognitiva hjälpmedel
I föreläsning kommer ni att få exempel på kognitiva hjälpmedel som kan vara till nytta för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom, när både minne och planeringsförmåga försämras. Föreläsaren kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att som arbetsterapeut i ett demensteam utprova, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna kognitiva hjälpmedel.
Sara Ohlsson, Demensvårdsutvecklare Hallsbergs kommun
12. Kognitiv sjukdom mitt i livet
Omkring 10.000 personer i Sverige lever med en kognitiv sjukdom som debuterade innan 65 års ålder. Att insjukna mitt i livet påverkar vardagen i större utsträckning än när en person insjuknar i hög ålder. Att befinna sig i en aktiv fas av livet när symtomen debuterar medför specifika utmaningar för såväl den sjuke som personer i dennes närhet. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i intervjuer som är genomförda med personer med Alzheimers sjukdom samt närstående till personer med olika typer av kognitiva sjukdomar. Personerna med Alzheimers sjukdom har intervjuats en tid efter att de fått diagnosbeskedet och fokuserar på deras upplevelser och erfarenheter av att leva med sjukdomen. Intervjuerna med närstående är genomförda med familjemedlemmar till yngre personer med kognitiv sjukdom som befinner sig i de senare faserna av sjukdomen och fokuserar på den närståendes upplevelser av perioden från att personen blir sjuk tills denne flyttar till särskilt boende.
Malin Aspö, Doktorand och Specialistsjuksköterska Vård av äldre, Karolinska Universitetssjukhuset/ Karolinska Institutet
13. Kognitiv sjukdomar – vilken roll och möjligheter har vi i primärvården
Primärvården befinner sig i en tid av Nära vård omställning tillsammans kommunal hälso – och sjukvård, specialistvård och rehabenheter. Samtidigt befinner sig utredning av kognitiva sjukdomar i ett förändringsskede där förbättrade utredningar och tidigare diagnostik behövs. Inte minst utifrån möjliga kommande nya behandlingsalternativ. Hur påverkas primärvårdens roll i utredning, handläggning av omhändertagande av kognitiva sjukdomar. Vilken roll har primärvården idag och vad går att se framöver i perspektiv nya samverkansformer, labprover och digitala testverktyg. En möjlighet till översikt i ett primärvårdsperspektiv till nuvarande Nationella riktlinjer och Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp kognitiv svikt, men också en diskussion om möjligheter och utmaningar för primärvården framåt.
Anna Segernäs, Verksamhetschef VC Ekholmen, adjungerad lektor, Region Östergötland, adj lektor Linköpings universitet (LiU)
14. MIN PÄRM – ett hjälpmedel för den som erhåller en demensdiagnos
I pärmen som innehåller 10 flikar ges tips och råd om hur hälsan kan bibehållas. Här finns bland annat information om fullmakter, körkort och samtal med närstående. Här finns också information om var man kan läsa mer om sin sjukdom. Vid en flik ska personens vårdplan kunna sättas in. I bakre delen finns utrymme för egna dokument och plats för telefonnummer och namn till kontaktpersoner. MIN PÄRM är en fysisk pärm som vi föreslår att alla som diagnosticerar kognitiv sjukdom ska kunna dela ut. Då kan patienten och närstående få mer information och inte minst i pärmen samla information, brev, namn och telefonnummer. Innehållet i MIN PÄRM kan laddas ner avgiftsfritt från Svenskt Demenscentrums hemsida eller så kan en hel pärm beställas.
Wilhelmina Hoffman, geriatriker, verkställande direktör, Svenskt Demenscentrum
15. Mind the gap- erfarenheter av att stötta barn och unga med en förälder med kognitiv sjukdom
Barn och ungdomar med en förälder med kognitiv sjukdom är ännu inte beforskat i större grad i Sverige. Seminariet belyser barn och ungdomars situation när man har en förälder med en kognitiv sjukdom, och hur huvudmäns struktur av vård- och omsorg kan påverka möjligheten att få stöd. Även hur vård- och omsorgspersonal möter utmaningar och hittar vägar att stärka barn och ungdomars resurser.
Åsa Craftman, Sjuksköterska & Assisterande lektor, avdelningen för omvårdnad på NVS Karolinska Institutet
Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska – Vård vid kognitiv sjukdom, Sophiahemmet Högskola / Minnesmottagningen Ystad
16. Projektet Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare
Under seminariet presenteras projektets material och utbildningar som riktar sig till gode män och andra aktörer runt personer som har demens. Vi diskuterar bland annat hur en god man kan stödja en person som har demens och göra hen delaktig utifrån sina förutsättningar. Vi lägger extra vikt vid hur den gode mannen kan bidra till att sätta guldkant på huvudmannens tillvaro. Det kommer att finnas utrymme att ställa frågor om godmanskap och projektets material.
Joanna Graumann Walnestedt, Förbundssekreterare, RFS
Boel Karlin, Medie- och webbpedagog, Svenskt Demenscentrum
17. Queer äldreomsorg? Att ge vård och omsorg till äldre lhbtq-personer
Bland de äldre vi möter inom vård och demensomsorg finns personer som identifierar sig som lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera och som vuxit upp och levt i en tid och i ett samhälle där synen på könsidentitet och sexualitet skiljer sig på många sätt jämfört med hur det ser ut idag. Många äldre lhbtq-personer uttrycker en oro för hur det ska bli den dag de behöver omsorg. Denna handlar om en oro för hur en ska bli bemött, och för att det ska saknas kunskap om ens erfarenheter och behov. Denna föreläsning utgår från forskningsintervjuer med äldre lhbtq-personer. Hur kan vi förstå dessa erfarenheter? Vad betyder den historiska tid de vuxit upp i? Hur ser livet ut med hemtjänst eller på äldreboende för dessa personer, och vilken roll spelar könsidentitet och sexualitet i omsorgens vardag? Vad blir viktigt att tänka på i mötet med äldre lhbtq-personer?
Anna Siverskog, Fil.Dr. Genusvetenskap, Södertörn Högskola, samt Hälsohögskolan, Jönköping University
18. Rehabilitering efter höftfraktur för personer med demenssjukdom – vad vet vi och hur kan vi gå tillväga?
Konsekvenserna av en höftfraktur är ofta mycket allvarliga och en särskilt utsatt grupp är personer med demenssjukdom. De har en 2-3 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur jämfört med personer utan demenssjukdom och drabbas i högre grad av komplikationer i efterförloppet. Trots detta erbjuds de inte rehabilitering i samma utsträckning som personer utan demenssjukdom trots att studier visat på positiva effekter som t.ex. förbättrad funktion, minskning av postoperativa komplikationer och minskat behov av att flytta till särskilt boende. I seminariet sammanfattas kunskapsläget inom området och resultat och kliniska erfarenheter presenteras från en randomiserad kontrollerad studie som utvärderat teambaserad hemrehabilitering efter höftfraktur.
Åsa Karlsson, Fysioterapeut, Medicine Doktor, Geriatriskt centrum, Umeå/Umeå Universitet
19. Tillsammans formar vi de goda måltiderna i äldreomsorgen
Genom samverkan och ett gott teamarbete mellan olika professioner i Växjö kommun har måltiderna på det särskilda boendet Kinnevaldsgården i Vederslöv kommit att utgöra en viktig del av navet i verksamheten. Mat, måltider och nutrition är centrala i arbetet för en god och nära vård och omsorg. Med hjälp av teamets samlade kompetens och strukturerat arbete i olika kvalitetsregister har måltidens olika perspektiv utvecklats, vilket gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att kunna tillgodogöra sig måltiden på bästa möjliga sätt. Under denna presentation kommer du få ta del av det arbete som ligger till grund för goda och individanpassade måltidsrutiner, och hur vi gjort för att implementera dessa i vår vardag.
Sofia Herbertsson, Enhetschef, Växjö kommun
Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun