PROGRAM

Svenska Demensdagarna 26-27 maj 2026

Måndag 25 maj
Registrering 18.00-20.00
Plats: Karlstad CCC

  • Program
  • 26 maj
    Tisdag
  • 08.00
    Registrering, kaffe & frukt samt utställningsbesök
  • 09:15
    Inledning

  • 09:45
    Storföreläsning

  • 10:30
    Fika, posters och utställningsbesök

  • 11.15
    Seminariepass 1
  • 12.15
    Lunch och utställningsbesök
  • 13.45
    Seminariepass 2

  • 14.45
    Fika, posters och utställningsbesök

  • 15.30
    Storföreläsning

  • 16.20
    Slut för dagen

  • 18.45
    Konferensmiddag
  • {{content-13}}
  • Program
  • 27 maj
    Onsdag
  • 08.30
    Dörrarna öppnas

  • 09.15
    Storföreläsning

  • 10:00
    Fika, posters och utställningsbesök

  • 10.45
    Seminariepass 3

  • 11.45
    Lunch och utställningsbesök

  • 13.00
    Seminariepass 4
  • 14.00
    Fika, posters och utställningsbesök
  • 14.30
    Storföreläsning

  • 15.15 – 15.30
    Konferensen avslutas
  • 16.20
    Slut för dagen

  • 18.45
    Konferensmiddag
  • {{content-13}}

Storföreläsningar

Tisdag 26 maj kl. 09:45
Kognitiv sjukdom av Lewy body typ – från 1996 till idag

Elisabet Londos, överläkare, professor, Kognitiv Medicin Ängelholm och Lunds universitet

I föreläsningen belyses vägen från upptäckt av Lewy bodies i mikroskopet till sjukdomsbeskrivning. De kliniska kriteriernas utveckling parallellt med kunskapen om den centrala patogenen, alfa-synuklein, och hur denna förändrar vår syn på sjukdomsentiteter. Sjukdomen är fortfarande dåligt igenkänd till nackdel för patienterna som går miste om symtomlindrande behandling. Därför påminns om hur vi kan bli mer uppmärksammade på symtomen samt hur vi idag kan tänka kring behandling och bemötande för att förbättra upptäckt och livskvalitet.

Tisdag 26 maj kl. 15:30
Alla mina nya beslut

Karin Jürss Fischer, Specialistsjuksköterska kognitiv sjukdom, Karlstads kommun
Krister Inde, Anhörig till Marianne

När en person insjuknar i en kognitiv sjukdom förändras ofta förmågan att fatta beslut, såväl stora som små, och det blir den anhörige som får ta vid. Beslut som man är van vid att först ha pratat om tillsammans. I samtal med Karin berättar Krister om alla nya beslut som han tvingats ta, i samband med sin frus och livspartners insjuknande i Alzheimers sjukdom. Allt från praktiska beslut, som att sälja bilen och vardagliga ting, till mer känslomässiga och existentiella beslut som att ansöka om insatser om hjälp i hemmet, boendeansökan, och att leva vidare under de nya omständigheterna. Det viktigaste beslutet är att kunna leva livet som en hel och lycklig människa igen.

Onsdag 27 maj, kl. 09:15
Smärta och smärtbehandling vid kognitiva sjukdomar och hos äldre

Peter Strang, Professor emeritus i palliativ medicin, Karolinska Institutet

Tänk dig att leva i en värld av smärta du inte kan berätta om. För många äldre med demens är detta vardag, deras smärta missas och de får lida i tystnad. Smärta är vanligt hos äldre, men hos personer med demens uttrycks den ofta genom förändrat beteende – inte med ord. Utan kunskap om dessa smärtbeteenden riskerar vi att missa ett onödigt smärtlidande och hos personer med demens förvärras beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD), vilket gör vården och omvårdnaden betydligt svårare. Icke-farmakologiska metoder: Mycket av smärtan handlar om muskel- och ledvärk, där rörelseträning, distraktion och aktivitet har effekt. Här kan den vårdnära personalen göra verklig skillnad. Läkemedel: När läkemedel behövs krävs det specifik kunskap. Smärtupplevelsen är förändrad, njurfunktionen är halverad och hjärnan är känsligare. Använder vi fel medicin eller för hög dos kan oönskade biverkningar som magsår, akuta förvirringstillstånd eller fallolyckor uppstå. I den här föreläsningen får du verktyg och ”hands-on”-tips för att identifiera och behandla smärta hos den här sårbara gruppen.

Onsdag 27 maj, kl. 14:30
Vad utmärker äldre med välbevarade kognitiva funktioner?

Lars Nyberg, Professor, Umeå Universitet

Jag kommer att ge en översikt av aktuella studier av s.k. Superagers – personer som är 80+ år och har välbevarad kognitiv förmåga. Jag kommer att beskriva vad vi vet om Superager’s hjärnor, med särskilt fokus på brain maintenance. Därefter kommer frågan om vad som predicerar Superaging att diskuteras utifrån studier av genetik och livsstilens betydelse. Vissa gemensamma drag börjar gå att identifiera men mycket tyder också på en hög grad av influens av individspecifika faktorer. Föredraget avslutas med en spekulation om det ör möjligt att i preventivt syfte öka andelen Superagers i befolkningen.

Seminarieprogram

1. Delaktighet i fokus

Ann Hellgren, Äldresamordnare, Brunnsbo Dagverksamhet, Göteborgs Stad
Mitra Zingmark, Äldresamordnare, Brunnsbo Dagverksamhet, Göteborgs Stad

deltagarna fram aktiviteter, utifrån deltagarnas intressen, kunskaper och viljan att lära nya saker. Vi på Brunnsbo dagverksamhet kommer under seminariet att berätta, om hur vår verksamhet har utvecklats under tid och hur vi arbetar för att ta tillvara på deltagarnas önskemål och idéer. Vi kommer beskriva hur dessa önskemål följs upp i praktiken, genom våra månadsmöten, uppföljningar och utvärderingar. Dessutom kommer vi att lyfta hur planeringsdagar tillsammans med deltagarna används som ett tillfälle att sammanfatta aktiviteterna, reflektera över framgångsfaktorer och sådant som kan bli bättre samt för att planera framåt. Målet är att hela tiden fortsätta utveckla verksamheten utifrån deltagarnas behov och intressen. Vi använder oss bland annat av FINGER-modellen vilket vi kommer att beskriva under seminariet.

2. Ett värdigt utrymme i tillvaron, existentiella samtal om livet med yngre demensdrabbade personer

Hannele Moisio, Samtalsledare, Demensföreningen i Stockholm

en mycket svår och traumatisk upplevelse för de flesta drabbade personer samt för deras närmaste i familjen. Vart skall jag ta vägen nu? Är den första frågan som efterföljs av frågor som: ”Kommer jag att dö av sjukdomen?” ” Hur lång tid har jag kvar innan jag behöver omhändertas?” Men! Det finns också personer som upplever diagnosen som befriande. ”Äntligen har jag fått svar på varför jag inte hittar fram, glömmer, eller inte kan leverera siffror eller andra resultat i mitt jobb. ”Hur man hanterar livet efter diagnosen skiljer sig också mellan de drabbade. För en del blir vägen till tystnad och isolering ett alternativ medan andra vill träffa andra i liknande livssituation. Det är här som samtalsgrupperna erbjuder en möjlighet för vidare bearbetning av de förändrade livsvillkoren som demenssjukdomen medför.  Föreläsningen kommer att handla om erfarenheter från samtal i samtalsgrupper med existentiell inriktning med yngre, demensdrabbade personer mitt i livet. Samtalsgruppens betydelse för individen beskrivs ofta i termer av tillhörighet och känsla av sammanhang och hjälper deltagaren att ta vara på livet här och nu och försöka hålla sjukdomen på distans. Känslan av tillit och trygghet hos deltagarna i samtalsgruppen är mycket viktig för att samtalen skall komma i gång.  Jag kommer under föreläsningen att delge er hur man skapar bästa förutsättningarna för en trygg grupp och hur man kan bygga en hållbar struktur för träffarna. Mina erfarenheter av att vara i rollen som samtalsledare och betydelsen av förhållningsätt gentemot deltagare och gruppen som helhet kommer också att belysas under föreläsningen.

3. Frontotemporal kognitiv sjukdom – sjukdomsgrupp med många ansikten

Susanna Vestberg, Fil dr, specialistpsykolog, Institutionen för psykologi, Lunds universitet & Kognitiv medicin, Ängelholm

för flera olika kliniska syndrom. Det vanligaste syndromet är beteendevarianten, de andra är primärprogressiva afasier (PPA) och syndrom med motorisk påverkan så som progressiv supranukleär pares (PSP) och kortikobasal sjukdom (CBS). Dessutom finns FTD med motorneuronsjukdom/amyotrofisk lateral skleros (FTD-ALS). Syndromen har såväl separata som överlappande kliniska uttryck, bakomliggande patologi och genetik. Det krävs en sammanvägning av olika undersökningsfynd för att fastställa diagnos, inte sällan krävs det att patienten följs över tid. Än så länge saknas specifika diagnostiska biomarkörer. Min presentation syftar till att ge en överblick av de kliniska uttrycken för dessa sjukdomar, dess likheter och variationer såväl med varandra som med andra tillstånd. Tonvikten ligger på psykologiska aspekter. FTD kan ha såväl tidig debut (under 65 år) som sen, och symtomen ger inte alltid upphov till misstanke om kognitiv sjukdom.

4. För vems skull? Om palliativ vård vid kognitiv sjukdom

Petra Tegman, Programchef Palliativ vård och äldreomsorg, Betaniastiftelsen

sjukdom? Hur kan palliativ vårdfilosofi hjälpa oss att göra ett bättre jobb och patienten att nå högsta möjliga livskvalitet? Arbetar vi verkligen personcentrerat, eller är det personalcentrerat? Och för vems skull gör vi som vi gör?

5. Hur kan utemiljöer stärka hälsa och välbefinnande för äldre personer, deras anhöriga och personal?

Helle Wijk, Professor, Göteborgs Universitet/Chalmers/Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Svenskt Demenscentrum
Madeleine Liljegren, Post doc, Göteborgs universitet/Chalmers

vårdmiljöns betydelse, med särskilt fokus på utemiljöer till stöd för hälsa och välbefinnande och vilka kunskapsluckor som finns att fylla. Därefter presenterar vi praktiska exempel på hur utemiljön kan utformas för vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter i lantgårds- och stadsmiljö för äldre personer med demenssjukdomar, deras anhöriga och personal. Seminariet avslutas med en dialog mer Er i publiken och vilka goda exempel Ni känner till och vill sprida.

6. Hur ska vi orka? Bemötande, nyfikenhet och engangemang+frustrationen över arbetsmiljön. Är denna ekvation ett dilemma i arbetet med personer med kognitiv sjukdom?

Jessica Svensson, Beteendevetare/Utvecklingsledare, Preventiva enheten, Varbergs kommun

och en förståelse för personens historia och situation är av största vikt för att vård och omsorg ska fungera och bli så säker och trygg som möjligt. När detta fungerar påverkas även arbetsmiljön och medarbetarna positivt. Vård och omsorgens arbetsmiljö år är något som debatterats och lyfts under en längre tid. Att scheman, bemanning och minutstyrning påverkar många i de här yrkesgrupperna negativt är tydligt. Alla medarbetare använder sig själva som verktyg när de går till arbetet både idag, i morgon och nästa dag och nästa. För att varje dag i sitt arbete möta personer som är beroende av deras kunskap, självinsikt och välvilja. Går det att få ihop dessa två verkligheter och påverkar det personerna som vi ska finnas till för? Välkomna till ett seminarium som problematiserar detta eventuella dilemma samt ger exempel på hur vi i Preventiva enheten, Varbergs kommun, har valt att ta oss an frågan.

© Copyright - Svenska Demensdagarna