10. Musik för kropp och själ – Temacoacher i omvårdnaden av äldre.

Temacoach inom äldreomsorg, är det ett framtidsalternativ? Hos Temabo anlitas konstnärer, hantverkspedagoger, musiker, musikterapeuter, uttryckande konstterapeuter, skådespelare, dansare och filmare. Musiken är som ett alternativt språk. När orden tar slut finner vi meningsfullhet och sammanhang genom att lyssna, sjunga och/eller känna igen/minnas i toner. Just nu pågår flera forskningsprojekt om musik som medicin för ett framgångsrikt åldrande. Under seminariet får ni ta del av olika exempel på ”musikmedicin” för individ och grupp. Franciska är utbildad uttryckande konstterapeut och arbetar som Temacoach på Berga vård och omsorgsboende i Solna som drivs av Temabo där hon under flera år tillsammans med boende och medarbetare praktiserat och sett resultatet av musikens hälsoförstärkande effekter.

Franciska von Koch, Temacoach, Berga omvårdnadsboende

11. Måltidsmiljö –  en upplevelse eller en arbetsuppgift?

Måltidsmiljö är en del av vården och omsorgen om personer med demenssjukdom. Men vilken betydelse har egentligen måltider och miljön? Vad säger den forskning som finns om önskemål kring mat och måltider? Hur och utifrån vilken kunskap formar vi som omsorgsgivare arbetsuppgiften att servera och organisera mat och måltider?  Kan vi förändra hur vi arbetar med måltidsmiljön och i så fall hur påverkar det upplevelsen? Seminariet tar avstamp ur FAMM (The Five Aspects Meal Model) och lyfter fram perspektiv på hur man kan arbeta med att förändra främst måltidsmiljön inom särskilt boende. Vad behöver vi kartlägga? Vilka redskap kan vi använda för att förändra? Vilka attityder och strukturer kan hindrar oss att utveckla måltidsmiljön? Vilka resultat av förbättringar kan man förvänta sig och hur vidmakthåller man förbättringarna?

Anja Saletti, Leg, dietist, Med. Dr, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala universitet

12. Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation

Arbetet kring personer med demenssjukdom kan ställa höga krav på vårdpersonalens förmåga att kommunicera, att förstå, men också göra sig förstådda. Sjukdomens symtombild kan dels bero på hjärnskadans omfattning, men också på samspelet med omgivningen, vilket indikerar till att kommunikationen spelar stor roll för hur den sjuke mår. Forskning visar att förändrade kommunikationsmetoder hos vårdpersonal kan minska symtom som oro och agitation.

Personcentrerad vård utgör idag grunden i demensvården, och utgår från att den demenssjuke personen är delaktig utifrån sina önskemål och kvarvarande förmågor. Dock beskrivs kommunikationen hos personer med demenssjukdom ofta med medicinska begrepp som innebär en bristande förmåga, som ett symtom eller beteende. Hur påverkar det vår syn på personen? Hur uttrycker vi oss när vi rapporterar eller dokumenterar? Vilken information behöver vi för att anpassa kommunikationen gentemot den demenssjuke personen?

Hur kan vi som vårdpersonal hjälpa varandra att hitta tråden som leder oss till den personcentrerade kommunikationen?

Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska, Äldrepedagog, Minneskliniken, Skånes Universitetssjukhus

13. Palliation ABC och demens

Det finns stora behov att sprida kunskap om palliativ vård vid demens. Detta seminarium tar upp grundläggande punkter för god palliativ vård vid demens men också hur webbutbildningen Palliation ABC kan vara ett redskap i praktiken.

I januari 2018 lanserades Palliation ABC, en nationell avgiftsfri webbutbildning i palliativ vård som utvecklats av Betaniastiftelsen i samarbete med Svenskt Demenscentrum. Utbildningen är baserad på Socialstyrelsens riktlinjer för god palliativ vård och utgår från fyra personers sjukdomsförlopp varav ett, Arne, handlar om palliativ vård vid demens.

Johan Sundelöf, Läkare och programchef, Betaniastiftelsen

14. Sanning, lögn och statistik – varför visar medicinska studier olika resultat?

Varför visar medicinska studier av Alzheimers sjukdom ofta olika resultat? Hur granskar man översiktligt patientgruppens egenskaper och de statistiska metoder som använts i en vetenskaplig artikel? Det är frågeställningar som kommer att tas upp på föreläsningen.

I typisk (kvantitativ) forskning ställer man upp en hypotes, insamlar ett antal tillgängliga eller experimentella uppgifter (data) och gör en statistisk analys där hypotesen prövas.

Följande exempel visar betydelsen av kritisk granskning och hur bakgrundsfaktorer kan påverka resultatet. I ett antal kommuner i Tyskland fann man ett signifikant positivt linjärt samband mellan antalet storkar och antalet födda barn. Kan antalet storkar påverka barnafödandet? Den verkliga orsaken var att fler storkar fanns i landsortskommuner, där det också var vanligare med fler barn! Statistik är rätt brukat ett kraftfullt och mycket nyttigt verktyg.

Carina Wattmo, Doktor i medicinsk vetenskap, VE Minnessjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Malmö

15. Tillsammans för en demensvård och omsorg utan tvång och begränsningar

Frågan om tvång och begränsning inom demensvården och omsorgen är en het potatis som varit föremål för flera utredningar sedan 1980-talet. Hur kan vi arbeta för en vård och omsorg utan tvång och begräsningar?

Utifrån goda exempel kommer Petra Tegman och Anette Ekström hålla en dialog kring detta, dels från ett socialtjänstlagsperspektiv och dels utifrån hälso- och sjukvårdslagen. Seminariet tar också upp svårigheter vi kan ställas inför och hur viktigt det är med kunskap, samarbete och strategier.

Anette Ekström, Silvialäkare, Överläkare, Handens Minnesmottagning, Praktikertjänst N.Ä.R.A. AB
Petra Tegman, Silviasjuksköterska, Verksamhetschef, Lovisagården

16. Utformning av gemensamma rum på vård- och omsorgsboenden för att skapa upplevelse av trivsel, delaktighet och hemmastaddhet

De flesta av de som bor på vård- och omsorgsboenden i Sverige idag har en demenssjukdom och detta ställer specifika krav på utformningen av den fysiska miljön i dessa boenden. Bland annat är det viktigt att miljön är begriplig och att rummens utformning stödjer det som ska hända där. Utformningen av miljön är också viktig för att uppnå värden som trivsel, delaktighet och hemmastaddhet. Här presenteras resultat som bygger på deltagande observationer på åtta vård- och omsorgsboenden, runt om i Sverige, som har lyfts fram som goda exempel när det gäller utformningen av den fysiska miljön. I föreläsningen presenteras exempel på situationer då utformningen av gemensamma rum (t ex. matrum/vardagsrum, korridorer utomhusmiljöer) i olika vård- och omsorgsboenden stödjer upplevelser av trivsel, delaktighet och hemmastaddhet hos personer med demenssjukdom som lever där.

Lena Rosenberg, Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, Karolinska Institutet, Sektionen för arbetsterapi

17. ”Vad vi ser på röntgen vid minnessvikt”

I basutredningen för minnessvikt ingår någon form av bildgivande teknik, vilket oftast innebär datortomografi av hjärnan.  Detta tjänar tre syften, där det första är att utesluta eller påvisa sjukdom som kan leda till minnessvikt, som t ex tumör eller inflammatorisk sjukdom som multipel skleros. Det andra är att påvisa närvaro av kärlsjukdom i hjärnan med manifestationerna resttillstånd efter infarkt eller blödning samt småkärlssjukdom. Båda dessa två, upptäckt av specifik sjukdom och av kärlsjukdom kan ersättas av andra tester som görs i ramen av utredning för minnessvikt. Det tredje är att upptäcka atrofi (förtvining) som uppträder i olika mönster beroende på bakomliggande sjukdom som till exempel Alzheimer’s sjukdom eller frontallobsdemens. På så sätt bidrar bildgivande tekniker med mycket viktig information som är till gagn för behandlande läkare, patienten och dennes anhöriga. I specialistutredningen får PET (positron emissions tomografi) en allt viktigare plats eftersom den direkt påvisar inlagring av amyloid och tau, kardinalfynden vid Alzheimers sjukdom.

Danielle van Westen, läkare, docent, Bild och Funktion, SUS, Lund

18. Åldern har sin rätt – ett kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning

Svenskt Demenscentrum och FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) har med stöd av Allmänna arvsfonden tagit fram ett kunskapsstöd om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Under seminariet ges både en bakgrund till och en presentation av kunskapsstödet. Några centrala frågor diskuteras; Vad behöver vi veta om åldrandet i den här gruppen? Skiljer sig åldrandet från befolkningen i övrigt? Är det vanligare med demenssjukdom? Vad behöver vi tänka på i bemötandet av den äldre personen? Även här är ett personcentrerat förhållningssätt självklart. Kunskapsstödet består av en skrift samt webbutbildningar till målgruppen och till personal och anhöriga.

Boel Karlin, Medie- och webbpedagog, Svenskt Demenscentrum
Lars Sonde, Utredare, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum