PROGRAM
Svenska Demensdagarna 21-22 maj 2024
En utvecklad demensstrategi för Sverige.
Sedan 2018 har Sverige en nationell strategi vid demenssjukdom. Vad är egentligen syftet med en strategi och vilken roll spelar den?
I februari 2024 lämnar Socialstyrelsen in ett underlag till regeringen om en utvecklad nationell strategi för demenssjukdom. Arbetet med att utveckla den kommande strategin har pågått sedan 17 maj 2023. Strategin kommer nu att utvecklas med förebyggande insatser, tandvård och hälso- och sjukvård. Det är många viktiga frågor att hantera den närmaste framtiden – nya tester vid utredning, kommande alzheimerläkemedel och hur vi kan jobba med förebyggande insatser, framför allt under hela den tid som en person lever med demenssjukdom.
Frida Nobel, Medicinalråd, Socialstyrelsen
Senaste nytt om Alzheimers sjukdom.
Föredraget kommer att handla om de senaste framstegen inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och hur detta kan komma att implementeras i svensk sjukvård.
Henrik Zetterberg, Professor i neurokemi, överläkare i klinisk kemi vid Göteborgs Universitet
För ung för Alzheimers – att drabbas mitt i livet
Efter en fallolycka kom en hjärntrötthet som inte ville gå över. Flera utredningar gjordes och man förstod att något var fel. Till slut i april 2020 kom beskedet – det är Alzheimers sjukdom.
En lång tid följde av förtvivlan, mörker, ilska. Hur skall man kunna leva med detta och samtidigt vara mor till tre döttrar? Hur berättar man att man har Alzheimers sjukdom till de man älskar? Hur skall vardagen fungera? Hur skall man hantera att ”få en dödsdom men också om att hitta lusten att leva”?
Ulrika Harmsen, Specialist-lärare, författare, egenföretagare, trebarnsmor och har fått diagnosen Alzheimers sjukdom.
FINGER : Livsstilens betydelse för att förebygga demens och kognitiv svikt
Professor Miia Kivipelto leder FINGER-forskningen, som fått stort genomslag världen över. FINGER-studiens resultat publicerades i Lancet år 2015 och innebar ett genombrott i forskningen kring prevention av kognitiv svikt, Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Den visade tydligt att demens kan förebyggas genom samtidig intervention inom fem huvudsakliga livsstilsområden – hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- och kärlhälsa. De senaste forskningsresultaten visar att minst 40% av alla fall av demenssjukdom har koppling till sådana modifierbara livsstils- och miljöfaktorer. Den insikten ger oss goda möjligheter att arbeta förebyggande, till stor nytta för såväl individer som samhället i stort. FINGER-studien följs upp under elva år och kunskapen fördjupas även kontinuerligt genom de specialiserade FINGER-studier som bedrivs inom World-Wide FINGERS, ett nätverk som numera omfattar forskargrupper i över 60 länder. Hör Miia Kivipelto berätta om den senaste forskningen och om nya studier som kombinerar FINGER-interventioner med läkemedelsbehandling. Hon beskriver också hur FINGER-modellen implementeras och kommer till användning inom allt fler kommuner, vårdorganisationer och omsorgsverksamheter.
Miia Kivipelto, professor och överläkare i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset; grundare och vetenskaplig ledare vid FINGERS Brain Health Institute
När person, sjukdom och omgivning möts… vad är det egentligen som inte passar in?
Symtom som kan härledas till sjukdom i främre delen av hjärnan beskrivs ofta ställa speciellt höga krav på vårdpersonalens förmåga att anpassa omgivningen. När förmåga till omdöme, impulskontroll eller empati förändras kan det kännas svårt att möta personen ”som vanligt”. Å ena sidan bör tillvaron vara trygg och säker, å andra sidan bör personens integritet och beslutsfattande respekteras. Vi som vårdpersonal behöver ofta reflektera över huruvida alla personens uttryck är påverkade av sjukdomen i sig. Genom kunskap om hjärnans funktion, om sjukdomens inverkan på vardagen samt om personens livslopp kan våra möjligheter öka för att skapa goda förhållanden för de personer vi vårdar. Förhoppningen med denna spaning är att ge kunskap för att vi gemensamt ska kunna hjälpas åt att också identifiera bevarade förmågor trots sjukdom, att låta personer med kognitiv sjukdom få möjlighet att använda dessa förmågor, för att också kunna uppleva en större självständighet och bättre självkänsla.
Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska – vård vid kognitiv sjukdom, Äldrepedagog. Minnesmottagningen, Lasarettet i Ystad