Program för Seminarier
Svenska Demensdagarna 15-16 maj 2025
1. Behov och stödinsatser för yngre personer med kognitiv sjukdom
Malin Aspö, Medicine doktor / Specialistsjuksköterska vård av äldre, Huddinge kommun / Karolinska Institutet
Linda Johansson, Docent, Institutionen för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping
Gruppen yngre personer med kognitiv sjukdom är relativt liten i jämförelsen med andel äldre personer som insjuknar i en kognitiv sjukdom. Dock så är påverkan på det dagliga livet många gånger större när en person som är yngre än 65 år insjuknar. Detta har bland annat att göra med att yngre personer befinner sig i en helt annan fas av livet än den äldre personen. Denna fas av livet är tätt förknippat med olika roller som är kopplade till bland annat familjeliv och yrkesliv. Detta medför särskilda utmaningar för såväl den som är sjuk som dennes närstående. Dock får yngre personer och deras familjer många gånger hålla tillgodo med samma stödinsatser som erbjuds till äldre personer. I föreläsningen kommer föreläsarna utifrån sin egen forskning beskriva upplevelser och erfarenheter av att leva med en tidigt debuterande kognitiv sjukdom, samt behovet av stöd och befintliga stödinsatser för yngre personer.
2. Depression vid kognitiv sjukdom – hur kan vi upptäcka det och vad kan vi göra för att förebygga och behandla?
Johnny Pellas, Specialistpsykolog i neuropsykologi och medicine doktor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och Vuxenpsykiatriska äldreteamet, Region Västmanland
Ungefär hälften av alla med kognitiva sjukdomar drabbas av depressionssymtom eller depression. Depression kan uppkomma under alla faser av de kognitiva sjukdomarna och skapar ofta ett lidande och bidrar till sänkt livskvalitet och funktionsnivå för den som drabbas. För närstående till personer med kognitiv sjukdom skapar samtidig depression ofta en ökad belastning, och för vårdpersonal kan det vara svårt att veta hur man ska agera och bemöta personer med depression och kognitiv sjukdom. I denna föreläsning kommer vi gå igenom tecken på depression vid kognitiv sjukdom och vilka verktyg vi kan använda för att identifiera depression. Därefter kommer vi gå igenom vilka behandlingsinsatser som fungerar för att förebygga och behandla depression vid kognitiv sjukdom, med särskilt fokus på icke-farmakologiska behandlingsinsatser som ofta har minst lika god effekt som läkemedel.
3. Diagnostik av kognitiv sjukdom i primärvården
Erik Stomrud, Emmaboda Hälsocentral, Region Kalmar län & VE Minnessjukdomar, Skånes universiterssjukhus, Region Skåne, Diagnostik av kognitiv sjukdom i primärvården
Majoriteten av personer som upplever kognitiva symtom utreds via primärvården. Senaste åren har det skett stora framsteg när det gäller korrekt och tillförlitlig diagnostik av kognitiv sjukdom. Hur påverkar detta dig som ansvarar för kognitiv utredning i primärvården? Hur kan mina verktyg och möjligheter till en förbättrad diagnostisk process komma att förändras framöver? Hur kan jag strukturera en basal utredning så att den blir hanterbar i en redan överfylld vardag? Detta är några av de frågor som vården står inför idag och framöver. Erik Stomrud, verksam distriktsläkare på Emmaboda Hälsocentral, kommer dela med sig av sina tankar kring tillförlitlig och genomförbar utredning av kognitiv sjukdom i primärvården.
4. Från FINGER-studien till fingerfoods – nutrition genom livet med kognitiv sjukdom
Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun
Vad vi äter och dricker spelar stor roll för vår hälsa och vårt välbefinnande genom hela livet. Måltiden är dessutom förknippad med umgänge och ett socialt utbyte, vilket gör måltiden till en ganska komplex aktivitet. Vid kognitiv sjukdom kan såväl behov av näring och energi, som förutsättning att äta förändras beroende på hur sjukdomen påverkar personen. I arbetet är flera olika professioners insatser viktiga – välfungerande måltider vid kognitiv sjukdom är ett teamarbete. Förutom dietist är det värdefullt att ha tillgång till logoped, som arbetar med ät- och sväljsvårigheter, och arbetsterapeut, som arbetar med måltiden utifrån ett aktivitetsperspektiv. Under seminariet följer vi hur behoven kring mat och måltider kan förändras, och hur man konkret kan göra anpassningar för att bibehålla styrka, funktion och självständighet.
5. ”Hur kan statistik leda till arbetsglädje?”
Linda Schledermann, Enhetschef, Eskilstuna Kommun
Johan Nyström, Metodutvecklare, Luleå kommun
”Att enheter som arbetar med BPSD-registret bidrar till bättre livskvalitet för personer med demenssjukdom kan nog de flesta inom branschen vara överens om. Men hur ser det egentligen ut med statistiken vi kan få ut från BPSD-registret, vad kan vi använda den till? Kan resultatet användas till att förbättra vårdens och omsorgens kvalitet på enhets eller kommunnivå? Och framför allt, kan statistik leda till arbetsglädje?”
6. Hörselhälsans betydelse för den kognitiva förmågan – att stödja personer som har hörselnedsättning och en demenssjukdom.
Åsa Winzell Juhlin, Audionom, doktorand., Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen. Göteborgs Universitet.
Hörselnedsättning, det drabbar väl de flesta när de blir äldre? Ja, det stämmer, fler än 80 % av de som är 85 år och äldre har nedsatt hörsel. Det här vet nog de flesta redan. Men hur viktig hörselhälsan är för den kognitiva förmågan är kanske inte lika känt. Att ha nedsatt hörsel kan dessutom inverka negativt på både det psykiska och fysiska välmåendet, inte minst vid samtidig demens. Hos äldre är en god hörselhälsa viktig för att motverka känslor av ensamhet, depression, social isolering, fysisk inaktivitet och fallolyckor. Därför är det så bra att det inte kostar alls mycket – vare sig tid eller pengar – att göra något åt det. Vid det här seminariet kommer vi att arbeta med enkla hörselfrämjande åtgärder för personer som har en demenssjukdom: praktiska tips om hörapparater, hörhjälpmedel och hur vi kan använda enkla kommunikationsstrategier och akustiska åtgärder för en bättre hörselmiljö.
7. Individanpassad demensomsorg med stöd av trygghetsskapande teknik.
Ebba Holmström, Verksamhetschef, Ekhults vårdboende, Vård och Omsorgsförvaltningen, Linköping
Augusta Bergendahl, Undersköterska, Ekhults vårdboende, Vård och Omsorgsförvaltningen, Linköping
Camilla Scharff, Utvecklingsledare och tillika projektledare, Vård och Omsorgsförvaltningen, Linköping
Marie Gunhardsson, Utvecklingsledare och tillika projektledare, Vård och Omsorgsförvaltningen, Linköping
Linköpings kommun arbetar med att implementera trygghetsskapande teknik och förändrade arbetssätt på alla vårdbostäder för äldre. Vi använder teknik för att uppmärksamma personalen på att någon är i behov av stöd, utan att den enskilde själv aktivt behöver påkalla hjälp. För personer med demenssjukdom innebär arbetssättet en möjlighet till en mer individanpassad omsorg med ökad trygghet och integritet. Den trygghetsskapande tekniken skapar också möjligheter att uppmärksamma riskfyllda situationer så vi kan arbeta förebyggande för att till exempel förhindra fall.En annan stor fördel med vårt förändrade arbetssätt är att vi får bättre verktyg att följa upp och utveckla verksamheten. Med hjälp av insamlad data kan vi planera bemanningen och säkerställa att varje individ får den vård och omsorg de behöver. Arbetssättet bidrar även med en ökad teamkänsla där olika yrkesgruppers kunskaper bidrar vid bedömningen av den enskildes behov.
Ekhult är en vårdbostad för personer med demenssjukdom som har arbetat med att förändra sina arbetssätt i snart ett och ett halvt år. Ebba Holmström, verksamhetschef och Augusta Bergendahl, undersköterska sammanfattar arbetet: Alla var inte positiva från början och några var rädda för att det viktiga mötet skulle försvinna och ersättas av teknik. Det har blivit precis tvärtom. Det viktiga mötet är i fokus, för den som behöver det mest.
Vi delar med oss av våra erfarenheter och kommer att belysa arbetet ur flera olika perspektiv, från den enskilda verksamheten till hela kommunen där implementering av trygghetsskapande teknik pågår i alla vårdbostäder för äldre.
8. ”Jag har fått mitt liv tillbaka!” – FINGER-modellen i praktiken
Liss Elin Larsson, Samordnare Träna hjärna, Lidingö stad, Enheten förebyggande stöd
Katarina Ruben Ahlén, Enhetschef, Lidingö stad, Enheten förebyggande stöd
Samhället, både nationellt och globalt, står inför utmaningar med en åldrande befolkning och färre i arbetsför ålder. Detta ställer krav på kommuner att ställa om arbetssätt och hitta nya lösningar för att möta de behov som samhället står inför. En uppdaterad socialtjänstlag samt en nationell demensstrategi är på ingång, som båda trycker på vikten av förebyggande åtgärder. Lidingö stad omdesignar nu äldreomsorgen för att möta utmaningarna med tidiga förebyggande insatser och att stärka hemmet som arena för framtidens vård och omsorg. Detta kräver mod och en kultur som främjar nytänkande och innovation. Lidingö stad var tidigt ute, som första kommunen i världen, med att implementera den evidensbaserade FINGER-modellen genom livsstilsprogrammet Träna hjärna för att stärka hjärnhälsan hos seniorer. Nu när tredje omgången är igång kan kommunen bekräfta att FINGER fungerar i praktiken. Deltagare i programmet vittnar om att ha fått sitt liv tillbaka, kunnat sluta med medicinering för diabetes och högt blodtryck, kommit ur sin depression, förbättrat sin balans och styrka, blivit smärtfria och fått vänner för livet. Nu tar Lidingö stad ytterligare steg och inför FINGER-modellen i hela äldreomsorgens kedja, från tidiga förebyggande insatser till när behovet ökar och mer omfattande stöd behövs. Kom och lyssna till Katarina och Elin om hur de ställt om resurser för att möta de utmaningar som kommunen står inför. De kommer att dela med sig av sin resa, hur det hela började och lärdomar längs vägen. De kommer även att ge inspiration och tips om hur andra kan komma i gång.
9. Lewyguiden – välkommen att delta i utvecklingen av en resurs för livet efter diagnos!
Maria Cavalli, Grundare Alzheimerguiden, projektledare Lewyguiden, NADIO
I början av 2025 startade projektet Lewyguiden. Målet är att skapa en patient- och anhörigguide som ger kunskap och stöd efter diagnosen Lewybody sjukdom. Projektet leds av NADIO, som även står bakom Alzheimerguiden, och görs i nära samarbete med professor Elisabet Londos och Kognitiva mottagningen i Ängelholm. Under våren har det genomförts en omfattande behovskartläggning, baserad på enkäter och fokusgrupper med både patienter och anhöriga och under denna föreläsning får du ta del av resultatet. Detta ger en unik inblick i de utmaningar och behov som uppstår i samband med en diagnos samt vilken information och stöd som anses nödvändigt. Du kommer även få möjlighet att dela med dig av dina erfarenheter och förslag som du tycker ska finnas i en guide av just detta slag. Vi ser fram emot att dela med oss och höra dina reflektioner kring hur vi kan skapa en resurs som kan göra skillnad för både patienter och anhöriga.
10. När du hör klappret av hovar, tänk då även på zebra. En gemomgång av ärftliga småkärlssjukdomar.
Pia Andersen, Biträdande överläkare, Doktorand, Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska Institutet
Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna i Sverige. Stroke och andra blodkärlsrelaterade förändringar i hjärnan är dessutom den näst vanligaste orsaken till demens. Småkärlssjukdom orsakar en fjärdedel av alla hjärninfarkter, där de vanligaste riskfaktorerna är hypertoni, diabetes, rökning och höga blodfetter. Förekomst av såväl småkärlsförändringar och demensinsjuknande ökar med stigande ålder, men det finns flera kända ärftliga sjukdomar som orsakar liknande förändringar och tillstånd med debut i tidig vuxenålder och utan några kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Den vanligaste ärftliga småkärlssjukdomen är CADASIL, som finns i alla världsdelar. Förekomsten är inte klarlagd och sannolikt finns det ett stort mörkertal. Tidigare uppskattningar är en förekomst på 2-5 personer per 100 000 invånare, vilket skulle kunna innebära att det finns uppemot 500 personer med CADASIL i Sverige. CADASIL debuterar ofta med stroke eller TIA i 40-årsåldern och innebär fortskridande neurologiska, kognitiva och psykiska symtom. Även migrän är vanligt förekommande, ofta med besvärliga aurasymtom. Sjukdomarna PADMAL och AD-HTRA1 liknar CADASIL och debuterar oftast också med stroke eller TIA, men de bakomliggande mutationerna för dessa respektive sjukdomar och CADASIL är helt olika.
11. När ett nej bäddar för andra möjligheter
Ann-Marie Westerlund, Länssamordnare, Region Västernorrland
I Västernorrland startades det hösten 2023 ett projekt med målet att sätta samman ett multidisciplinärt demensteam, som ska arbeta gränsöverskridande mellan region och kommun. Målet var att hitta bästa tänkbara arbetssätt utifrån befintliga resurser. Under arbetets gång har en rad förslag till förbättringar presenterats för projektets styrgrupp, men hittills har flera av dessa fått ”nej” till svar. Ett av dessa nej ledde i förlängningen till en lösning på hur man via 1177.se kan göra anpassad information tillgänglig dygnet runt för personer som har fått en demensdiagnos. På köpet fick man även andra insikter om vilka möjligheter plattformen 1177.se kan ge. Seminariet kommer att ge dig information om hur programmet fungerar för patienter, vad som krävs av sjukvården samt tips om hur man vänder ett nej till en möjlighet.
12. Samordnad vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga
Jasmine Olofsson, Vårdutvecklare i demensprocessen vid Region Västerbotten, Geriatriskt centrum Norrlands universitetssjukhus
Kristina Sandgren, Samordnare för demensområdet Umeå kommun, Utredning äldre och prevention Umeå kommun
Ta del av erfarenheterna från ett projekt i samverkan mellan Region Västerbotten och Umeå kommun. Ett krafttag med riktning mot sömlös vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Under hösten 2022 påbörjade projektgruppen arbetet med att gemensamt och i enlighet med uppdraget, se över arbetssätt och rutiner mellan region och kommun för att få igång införandet av SIP och anhörigutbildning i samband med demensdiagnos. Projektgruppens arbete har utgått från demensansvarigas arbete på hälsocentralen och Samordnad individuell plan (SIP) som en bärande länk mellan region och kommun. Projektet har mynnat ut i ett arbetssätt som säkerställer samverkan och samordning för personer som diagnostiserats med demenssjukdom och stöd för deras anhöriga. Jasmine Olofsson Vårdutvecklare i demensprocessen Region Västerbotten och Kristina Sandgren Samordnare för demensområdet Umeå kommun kommer under sitt seminarium att delge er sina bästa tips på hur man gått från projekt till implementering. De delar även med sig av goda exempel på hur man övervunnit en del av fallgroparna på vägen. Ni kommer även att få ta del av hur man i nästa steg vidareutvecklat delar av projektet inom tillgänglighet och digitala lösningar.
13. SamtalsMatta som beslutsstöd vid behovsbedömning och planering av hemtjänstinsatser för personer med lätt till måttlig demenssjukdom
Anna Dunér, Professor, Göteborgs universitet
Angela Bångsbro, Universitetslektor, Högskolan i Borås
Inom ramen för ett FORTE-finansierat forskningsprojekt har vi utvärderat SamtalsMatta, ett bildbaserat kommunikationshjälpmedel, som beslutsstöd för äldre personer med lätt till måttlig demenssjukdom. Två olika samtalssituationer har studerats, dels biståndshandläggares behovsbedömningsamtal och dels undersköterskors samtal för planering av hemtjänstinsatser. Projektet har genomförts i tre kommuner i västra Sverige, 100 äldre personer med lätt till måttlig demenssjukdom har inkluderats och slumpas till antingen samtal med SamtalsMatta eller till konventionellt samtal. Vi kommer att presentera preliminära resultat kring såväl de äldres upplevelse av delaktighet och inflytande i samtalen som personalens erfarenheter av att använda SamatalsMatta.
14. Sexualitet: hur ska vi agera och har vi rätt att reagera?
Kimmo Viljamaa, Silviaarbetsterapeut, Kognitionsteam, Köpings kommun
Sexualitet är hälsofrämjande och ett grundläggande behov hos människan. Samlag, kärlek, intimitet, närhet och beröring hör alla till sexualitet. Äldre personers sexualitet bemöts ofta av okunskap, förnekelse och stigmatisering och upplevelsen av sexualitet försvåras mer vid en kognitiv nedsättning. I seminariet kommer olika ämnen beröras baserad på en magisteruppsats som hade som syfte att beskriva undersköterskors resonemang kring sexualitet hos personer med kognitiv sjukdom i särskilt boende med fokus på problematiska situationer och hur dessa situationer hanteras av undersköterskor. Personer med kognitiv sjukdom är sexuella varelser som vilken person som helst och sexualitet är en viktig aspekt för att uppnå god hälsa och välbefinnande. Det finns erkända fördelar med sexuellt uttryck och att sexualitet är betydelsefullt för personer med kognitiv sjukdom, trots denna kunskap finns hinder för uttryck av sexualitet inom vården där tvång, diskriminering och hot förekommer. De multiprofessionella teamen står ofta handfallna vid sexualitetsfrågor i särskilt boende och de etiska dilemman som uppstår är många gånger svårhanterliga. De multiprofessionella teamen behöver tillsammans bidra till en öppnare syn på sexualitetsfrågor och våga lyssna in vilka behov som inte är tillfredsställda. Hur ska vi möta sexuellt utåtagerande beteenden och är allt hypersexualitet? Hur bör vi agera när två personer på boendet blir förälskade, trots att en eller båda fortfarande är gifta utanför boendet? Kan relationer främjas och hur kan vi samtidigt skydda personer från övergrepp?
15. Smärta vid kognitiv sjukdom – varför är det så svårt!
Towa Omnéus, Silviafysioterapeut, Varbergs kommun
Therese Klevland, Silviasjukssköterska Varbergs kommun
Lotta Krook, Silviasyster, Varbergs kommun
Varannan person med kognitiv sjukdom har oupptäckt, obehandlad eller underbehandlad smärta. På vård- och omsorgsboenden är siffran ännu högre. Studier visar att beteendemässiga symtom som aggressivitet, rop, apati, ångest, sömnlöshet, nedstämdhet i första hand orsakas av smärta. Det finns även ett bevisat samband mellan psykotiska symtom som vanföreställningar och smärta hos personer med kognitiv sjukdom. Smärta kan också orsaka konfusion/förvirringstillstånd. Samma mekanismer som gör att det är svårt för personer med kognitiv sjukdom att verbalisera sin smärtupplevelse påverkar också förmågan till rörelse och balans, vilket bidrar till en negativ smärtspiral. Många studier visar att smärta och smärtskattning är komplext och att vårdpersonal upplever det som svårt. Kunskapen om smärtbedömning för målgruppen är avgörande för att lyckas med smärtlindring och ge ökad livskvalitet. I detta seminarium får du kunskap om varför personer med kognitiv sjukdom inte alltid kan uttrycka smärta i ord. Hur vi som personal kan observera tecken på smärta med hjälp av praktiska verktyg som exempelvis SKaTTa, samt hur vi kan förstå och behandla smärta utifrån olika professioners perspektiv.
16. Ung, blatte & ‘’föräldrarlös’’
Blerta Fazliu, Ung anhörig
Blerina Fazliu, Ung anhörig
I denna föreläsning kommer vi att ge er en inblick i hur det är att ha två kroniskt sjuka föräldrar som andra generationens invandrare i Sverige, utan samlat lokalt eller samhälleligt stöd. Vi kommer att beröra hur vi burit oss åt för att navigera världen på egen hand.
Vi kommer att djupdyka in i berättelsen om hur våra erfarenheter har format oss gällande våra föräldrars sjukdomar i vårt tankesätt såväl som levnadssätt. Vi kommer genom föreläsningen även att visa er hur hederskontexter har påverkat oss, hur känslor som skam och sociala normer som stigmatisering kan ha ödeläggande konsekvenser för de drabbade.
Vår berättelse är en tragisk berättelse om sorg och övergivenhet, men även en skildring om resilliens och ihärdighet. Med oss i ryggsäcken har vi en oändlig kunskap. En kunskap som vi vill dela med oss till er.
Hur ska svenska vårdgivare utrustas för att bemöta en undanskymd grupp i samhället som ofta hamnar mellan stolarna? Hur bemöts och behandlas dessa grupper samt deras anhöriga i när-och eftervård?
17. Vad är kognition?
Aron Sjöberg, Neuropsykolog, Region Gotland
Kognitiv svikt kan ta sig många olika uttryck och innebära många olika svårigheter i vardagen. Men vad är egentligen kognition? Hur kan vi förstå vad det innebär att drabbas av kognitiva funktionsnedsättningar och vad behöver vi tänka på i mötet med en person som är drabbad av en kognitiv sjukdom? Neuropsykologi är läran om kopplingen mellan människans beteende och hjärnans funktion. Föreläsningen kommer att ge en introduktion till neuropsykologisk kunskap om den mänskliga hjärnan och våra sex kognitiva domäner; uppmärksamhetsfunktioner, perceptuella funktioner, verbala funktioner, inlärning och minne, exekutiva funktioner samt social kognition.
18. Vem vill krama mig när jag luktar illa ur munnen? Tips och trix för att stötta omsorgspersonal och personer som har en demenssjukdom till en bättre munvård.
Karin Ehrnlund, leg.tandhygienist, Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland
Nathalie Sheerin, leg.tandhygienist, Uppsökande verksamhet och Centrum för äldretandvård Folktandvården Västra Götaland
Kan vårdsamverkan, ökad förståelse och kunskapsöverföring bidra till att personer med demenssjukdom får en bättre munhälsa? Vad händer med tänderna och munnen när nedsatt kognition gör att personen inte längre vill eller kan samverka till munvård? Att fler tänder bevarats är en positiv hälsoutveckling men innebär samtidigt ökade risker för till exempel tandkomplikationer och därmed svårigheter att äta och tala. Vid kognitiv svikt kan det även vara svårt att förmedla det obehag eller smärta som upplevts. Uttryck kan i stället vara aggression. Det kan även vara svårt för närstående och omsorgspersonal att utföra munvård på den som har en demenssjukdom då munnen är starkt kopplad till integritet. Ändrade kostvanor, ökat sötsug och muntorrhet samt svårigheter att själv utföra munvård riskerar snabbt förändra en god munhälsa där endast rotrester blir kvar av ett väl fungerande tandstatus. Folktandvården delar med sig av tips och råd som kan underlätta vid munvård hos personer som har en demenssjukdom. Hur kan en spegel i badrummet ställa till det? Kan tandkräm med jordgubbssmak göra skillnad? När kan en eltandborste försvåra munhygienen? Kan vi tillsammans nå ett gemensamt mål där personer med kognitiv svikt får förutsättningar att behålla / behåller en god munhälsa så länge som möjligt genom hela sjukdomsförloppet?
19. Äldre personers utsatthet för våld i nära relationer
Lena Östlund, Universitetsadjunkt, Socionom, Fil. lic i Välfärd och socialvetenskap, Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan, Jönköping University
Seminariet kommer behandla äldre personer som utsätts för våld i nära relationer. Deras situation kan vara särskilt utsatt och det är avgörande att förstå vad som särskiljer äldres utsatthet, eftersom de kan möta unika riskfaktorer och hinder som unga och medelålders personer kanske inte upplever. Våldet kan ta sig många former, som fysisk eller psykisk misshandel, ekonomiskt utnyttjande eller försummelse, och förövaren är ofta en familjemedlem eller annan närstående vårdare. För äldre personer kan fysiska begränsningar, beroende av vård, social isolering och ibland kognitiva nedsättningar göra det svårt att söka hjälp eller ens identifiera sig som våldsutsatta. De kan också känna rädsla för att förlora den omsorg de är beroende av eller skämmas över att en närstående är förövaren. Den generationsspecifika normen om att ”inte prata om familjeangelägenheter” kan göra det ännu svårare att berätta om sin situation. Att förstå äldres särskilda utsatthet för våld i nära relationer är därför viktigt för att kunna utveckla skyddsåtgärder, stöd och förebyggande insatser som är anpassade till deras behov. Genom att öka kunskapen och medvetenheten inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhälle kan vi bättre identifiera och agera för att skydda äldre från våld, vilket bidrar till deras trygghet, hälsa och värdighet.
20. Ärendehandläggning för självbestämmande och välfärd. När en person med kognitiv svikt förhåller sig passiv till eller gör motstånd mot omsorg
Angelika Thelin, Lektor och Fil.dr. i socialt arbete, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
När omgivningen anser att en person med kognitiv svikt behöver formella insatser från omsorgen, men personen själv förhåller sig passiv till eller gör motstånd mot sådana insatser är risken för försummelse, paternalism och problem med välbefinnande samt hälsa överhängande. Denna föreläsning syftar till att fördjupa förståelsen för, men också diskutera möjliga utvecklingsområden inom, socialtjänstens ärendehandläggning i sådana situationer. Dels ges en översikt över juridiska ramar för ärendehandläggningen. Dels presenteras tillämpliga nationella riktlinjer för att förebygga och motverka problematiken. Slutligen diskuteras hur de juridiska ramarna och nationella riktlinjerna kan fyllas med olika innehåll, utifrån olika förhållningssätt när det kommer till att stödja och hantera nedsatt beslutsförmåga bland personer med kognitiv svikt.