Program för Seminarier
Svenska Demensdagarna 16-17 maj 2019
Smygande och i början obemärkt och blygsamt så förändrades relationen för Sven och Ulla när Sven vid 62 års ålder fick sin diagnos Alzheimers sjukdom. I takt med att sjukdomen framträdde mer och mer gick Ulla, i början oförstående och omedvetet, från att vara hustru, in i rollen som anhörig och vårdare. Livet fick en helt annan vändning och blev istället som ett långsamt farväl av allt som var deras gemensamma liv, planer och drömmar.
Ulla berättar om sina tankar och känslor under sin resa som anhörig och reflekterar över hur hennes anhörigprocess sett ut.
Ulla Assarsson, CGM Konsult
Hur får vi personalen att lyfta blicken, och bli kreativa? Hur ökar vi intresset och engagemanget inom äldrevården? Under vårt seminarium kommer vi att berätta hur vi har arbetat för att bryta tidigare sämre arbetssätt och hur vi arbetar idag. Vårt nuvarande arbetssätt har gagnat boende, personal och anhöriga.
Vi utmanar både oss själva och boende till stimulerande och kreativa dagar. ”Om man tystnar vissnar tungan” – Astrid Lindgren, på samma sätt måste man stimulera hjärnan.
Ewa Wörlén, Enhetschef, Harakärrsgården (fredag 17 maj) Yjvesa Dautaj (torsdag 16 maj) och Caroline Malmberg, KulturUska och aktivitetsansvarig, Harakärrsgården
Hur framtidens personalförsörjning inom äldreomsorgen ska säkras är en fråga som angår oss alla, och det mesta tyder på att rekryteringen till vård- och omsorgsyrken måste breddas. I dag arbetar också fler svenskfödda män, samt utrikesfödda kvinnor och män i äldreomsorgen. Det innebär samtidigt att sinnebilden av den ”riktiga” omsorgsarbetaren som en svenskfödd medelålders kvinna utmanas. Denna presentation bygger på en avhandling från år 2018 som undersöker hur dessa förändringar i arbetsgruppen påverkar personalen och de äldre omsorgsmottagarna. Vilka dilemman kan maskulinitet, hudfärg och språkkunskaper generera, och vilka förutsättningar finns och krävs för att hantera detta?
Palle Storm, Universitetslektor, Stockholms Universitet, Institutionen för socialt arbete
Som biståndshandläggare i Helsingborgs stad arbetar man med vitt skilda målgrupper, men kognitiva nedsättningar är vanligt hos våra kunder.
Biståndsbedömning när det rör personer med kognitiv svikt/sjukdom kan vara svår. Svårigheten kan vara att tränga bakom fasaden som den det gäller, kämpar för att hålla. Ibland är det svårt för handläggaren att se vilket stöd som skulle kunna accepteras. Ibland är det helt enkelt en fördel att ha en person som kan fokusera på de kognitiva bekymren och på att fånga kunden och dennes syn på situationen.
Helsingborgs stad har sedan 5 år en Silviasyster anställd som konsult till biståndshandläggarna. En gemensam chef ger handlingsutrymme, möjliggör gemensamma utbildningsinsatser och innebär att ärenden kommer tidigt på banan. Att diskutera strategier både före och efter besöket, samt kunna göra gemensamma hembesök är en självklarhet hos oss.
Karin Nilsson, Silviasyster sedan 2011, Ellen Prütz, enhetschef för biståndshandläggarna SoL, Biståndshandläggare Malin Alkmyr, Heidi Alm, Jenny Strömberg samt Lis Svensson, alla med olika erfarenheter och bakgrunder inom myndighetsutövning.
Trots att delaktighet i alla åldrar länge varit centralt i svensk funktionshinderspolitik saknas kunskap som rör delaktighet i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Det finns en begränsad kunskap om vad det innebär att åldras och vara äldre med IF i en svensk kontext. Detta gäller såväl sociala frågor som pensionering, som konsekvenser av fysiska och medicinska aspekter såsom demenssjukdom. Med utgångspunkt i avhandlingen ”Delaktig (även) på äldre dar” kommer föreläsningen belysa och problematisera åldrande och delaktighet bland äldre personer med IF som bor i gruppbostad. Avhandlingen visar bland annat att det finns skillnader mellan hur äldre personer med IF själva erfar att vara och bli äldre och hur detta fenomen beskrivs av gruppbostadens personal. Avhandlingen visar också att åldrande och att vara äldre inte ges utrymme i gruppbostadens vardagliga diskussioner och att åldrandet på gruppbostad sker i en tillvaro som främst betraktar åldrandet som ett medicinskt fenomen.
Ida Kåhlin, fil. doktor i Äldre och åldrande, universitetslektor i arbetsterapi, Linköpings universitet, Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier
Föreläsningen kommer att ta upp genomförbarhet och effekter av fysisk träning med fokus på fysisk funktionsförmåga, ADL, kognitiv funktion och fallolyckor bland personer med demenssjukdom. Även the HIFE (High-Intensity Functional Exercise) Program som är utvecklat vid Umeå universitet kommer övergripande att presenteras.
Håkan Littbrand, Leg sjukgymnast, Med dr., Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus
Som personal hamnar man ibland i situationer som är av en sexuell karaktär och av tradition är detta svårt att prata om. Ofta bemöter personalen det utifrån sin egen referensram och kan känna sig osäker i situationen om vad som är ”rätt”. Exempelvis kan det vara personer som vill ha stöd och hjälp med att utöva sin sexualitet eller gör sexuella närmande till personalen. Det kan vara relationer som uppstår mellan två omsorgstagare som båda har varsin partner och vuxna barn, eller där man misstänker att en av parterna blir utnyttjad. Detta är svåra och känsliga saker att ta upp både inom personalgruppen och med anhöriga.
Alla människor har rätt till sin sexualitet och det är ett grundläggande behov hos människan oavsett ålder eller funktionshinder, hur man som personal ska förhålla sig är inte lika enkelt. I denna föreläsning får du tillfälle till reflektion och diskussion i ämnet.
Gunilla Matheny, Distriktsköterska, beteendevetare och författare, Eximus AB
För att kunna möta och bemöta personer med kognitiv svikt på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt. Kognition handlar om hjärnans informationsbearbetning, dvs hur vi tar in information från omgivningen, bearbetar och tolkar den. Vid kognitiv svikt försämras denna informationsbearbetning och kan b.la yttra sig som sviktande uppmärksamhet och minne, nedsatt initiativförmåga eller försämrad impulskontroll.
Kunskap om kognition är därför ett viktigt redskap för alla som möter personer med någon form av kognitiv svikt eller nedsättning. Även personal och anhöriga till personer vars sjukdomsbild inte tidigare har förknippats med nedsatt kognition, till exempel MS, Parkinson eller stroke, behöver denna kunskap för att få en bättre möjlighet att förstå den drabbades reaktioner och beteenden och på ett medvetet sätt ge adekvat stöd. Föreläsningen ger grundläggande kunskaper om kognition och kognitiva funktioner samt konkreta exempel på hur man kan stödja personer med kognitiv svikt genom ett adekvat bemötande.
Beata Terzis, Med.Dr., Leg. Psykolog, Frösunda Omsorg
Människan har redan från födseln ett påtagligt behov av fysisk och social närhet som om det inte tillfredsställs ger negativa effekter på nervsystemets utveckling och balans och detta kan yttra sig i en oförmåga att bilda varaktiga relationer, en ökad stresskänslighet och smärtkänslighet. Beröring mellan människor stimulerar nervsystemet att förmedla en känsla av välbehag, trygghet, att vara sedd och kan reducera stress, men den kan också ge en känsla av obehag och avsky om den ges av fel person, i fel kontext eller på fel sätt. Nervsystemet är utrustat med en speciell typ av nervfibrer som kallas CT-fibrer som förmedlar den emotionella aspekten i en beröring och dessa fibrer innerverar huden rikligt och svarar bäst på stimulering av huden som är hudtempererad, långsam och lätt vilket är precis de egenskaper vi ser i en öm beröring från en person till en annan.
Helena Backlund Wasling, Med. Dr. Leg. Sjukgymnast, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vid Alzheimers sjukdom sker en ansamling av proteinämnena beta-amyloid och tau i hjärnan, vilket leder till förlust av hjärnvävnad och kognitiva symptom. Förändringarna i hjärnan kan upptäckas med hjälp av laboratorieprover eller avancerad hjärnavbildning. De senaste åren har det skett en snabb utveckling av nya metoder. Det är nu möjligt att avbilda tau i hjärnan med PET-kamera, vilket kan hjälpa till att skilja Alzheimers sjukdom från andra hjärnsjukdomar. Det är också möjligt att mäta proteiner i blod som avspeglar både ansamling av beta-amyloid och skador på nervceller. Den här föreläsningen handlar om sådana här nya tekniker och vilken plats de kan få för vården av patienter med kognitiva sjukdomar.
Niklas Mattsson, Docent, Lunds Universitet
Inom arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom (BPSD) så lyfter via gärna goda exempel och solskenshistorier där individer med svår BPSD snabbt får det mycket bättre med rätt personcentrerade åtgärder. Det vi inte talar lika mycket om är de fall där vi kör fast trots flera omskattningar och försök med olika åtgärder.
I detta seminarium kommer arbete utifrån BPSD kvalitetsregistret som grund diskuteras.
Huvudpersonen är Eva, en pensionerad distriktssköterska som bor på vårdboende för personer med demenssjukdom. Eva har det inte lätt, för det första är hon på jobbet dygnet runt utan ledighet, inte heller har hon vettiga medarbetare att delegera till och inte heller möjligheter att utöva sitt jobb! Mycket annat står också på spel.
Vad har vi som personal för verktyg och resurser att ta till när vi fastnat i arbetssättet? Vad är rimliga målsättningar när det gäller Eva och hennes problematik – och i vårt arbete?
Bertha, kurator och Kristofer, sjuksköterska är certifierade utbildare inom BPSD och gör utbildningar samt föreläsningar tillsammans. Genom en unik blandning av yrkesroller skapas nya synvinklar och förutsättningar för hur vi arbetar med stöd av kvalitetsregistret.
Kristofer Ivhed, Sjuksköterska, Linköpings kommunala demensteam och Bertha Ragnarsdóttir, Verksamhetsuvecklare och kurator, Leanlink – Linköpings kommun
Traumatiska minnen av krig och flykt kan utan förvarning återkomma sent i livet i form av posttraumatisk stress hos äldre. Eftersom sen PTSD har många likheter med demenssjukdom är risken stor att traumatiserade personer feldiagnostiseras – och är risken att utveckla demenssjukdom är förhöjd hos personer med PTSD. Traumaminnen är dessutom starkare än andra, och påverkas mindre av minnessjukdomar – om vi inte ger rätt behandling till de äldre flyktingarna är risken stor att kriget till slut är det enda de minns. Så hur blir vi redo att möta dem som kom till Sverige på flykt undan krigen i Bosnien, Iran och Irak och diktaturen i Chile, och dem som kommer idag?
Frida Johansson Metso, Leg psykolog, Transkulturellt Centrum
Olika kognitiva funktioner kan påverkas parallellt under det degenerativa sjukdomsförloppet vid en demenssjukdom. Utöver minnesstörning sker även påverkan inom flera språkliga domäner, vilket kan resultera i nedsatt förmåga att läsa, förstå och värdera talat och skrivet språk och svårighet att resonera på ett tydligt och begripligt sätt. Dessa förmågor anses också vara korrelerade till olika kognitiva komponenter t.ex. vid beslutsfattande och kan vara påverkade redan vid lindrig Alzheimers sjukdom. Vid sjukdomens senare skede kan, utöver kognitionen, även svårigheter att styra olika delar av kroppen förekomma, t.ex. förmåga att koordinera tungrörelser, vilket kan resultera i påverkat artikulationsmönster, men också nedsatt förmåga att tugga och svälja.
Sara Stormoen, Leg. logoped, Med dr, Karolinska universitetssjukhuset
”Det är bra att alla får en gemensam grund och vet vad vi talar om, man får ett gemensamt språk” Så säger en deltagare om utbildningsmodellen Stjärnmärkt.
Stjärnmärkt är en utbildningsmodell i fyra steg som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
Modellen bygger på att genom reflektion ta tillvara på alla medarbetares kunskap och erfarenhet för ett gemensamt lärande. Till grund ligger Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Syftet med utbildningen är att skapa intresse för att utveckla kunskapsnivån och succesivt höja kompetensen.
Under seminariet får vi ta del av AnnKristins och Anitas erfarenheter av att arbeta med Stjärnmärkt utbildningsmodell. Vad har hänt sedan starten? Vilka upplevelser har chefen, Stjärninstruktören och medarbetarna av modellen?
Laila Becker, Projektledare, Svenskt Demenscentrum och AnnKristin Bergström, Enhetschef, Ekgården, Stortorps Äldrecentrum, Huddinge och Anita Leppälä, Silviasyster och Stjärninstruktör, Vantörs kommunala hemtjänst
Vad händer när en hel kommun jobbar åt samma håll?
Att utbilda samtliga medarbetare på en arbetsplats om demens det vill säga inte bara vårdmedarbetare utan också personal som städar, arbetar i köket, i receptionen, vaktmästare med fler. Kan det ge ett bättre teamarbete, ökad trivsel på arbetsplatsen och mer nöjda anhöriga – förutom en bättre vård och omsorg?
Här beskrivs certifieringsprocessen i tre steg som syftar till ett arbetssätt som efter utbildning fortsätter över tid med kompetensutveckling genom reflektion.
Några resultat från den pågående utvärdering från Stockholms Läns Äldrecentrum kommer att presenteras.
Petra Tegman, Biträdande verksamhetschef för Silviahemmet, Silviasjuksköterska, specialistsjuksköterska i palliativ vård & specialistsjuksköterska i demensvård
Hur bemöter man den kognitivt sviktande patienten på en akutavdelning? Medicinavdelning 76 på Danderyds sjukhus var första avdelningen i Sverige att bli demenscertifierad av Silviahemmet. Vi arbetar nu utifrån det konceptet och jag vill dela med mig av våra lärdomar och erfarenheter kring kognitiv svikt, både vid akut förvirring och vid demenssjukdom. Under mitt seminarium kommer jag att genom goda exempel beskriva hur man med små förändringar kan göra stor skillnad – oavsett var man arbetar inom vården och omsorgen.
Johan Herlin Ejerhed, Specialistläkare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus
Hur kan man bryta isolering och ensamhet hos personer med kognitiv svikt? Kan man med musik öka livsglädjen? Under mitt seminarium kommer jag att belysa vikten av att använda sång, musik, rytm och rörelse för att skapa välbefinnande. Jag kommer även att ge praktiska exempel för er att ta med er hem.
Birgitta ”Gitte” Pålsson, Musikterapeut / Rytmikpedagog, Gitte Pålsson Musik & Scenproduktion
Hälso- och sjukvården bygger på patienternas självbestämmande och integritet. De lagar som reglerar hälso- och sjukvården förutsätter många gånger att en vuxen person har förmåga att lämna samtycke till åtgärder, vara delaktig eller på annat sätt utöva sitt självbestämmande. Personer med demenssjukdom saknar ofta den förmågan. Seminariet ska ur ett juridiskt perspektiv belysa problematiken som uppstår när vuxna personer inte har förmågan att ta ställning till vårdåtgärder.
Pernilla Wikström Pehrson, Chefsjurist, Örebro kommun
Tänk att som äldre och demenssjuk få vistas på platser där man varit som ung, eller att få resa dit man alltid drömt om…..
Kultur 365 i Södertälje kommun har sedan 2007 med sina PlaymÄkers utvecklat metoder för att ge en meningsfull tillvaro och stimulera äldre. Teknik och olika digitala plattformar används när vi tillsammans med de äldre fördjupar oss i deras intressen och väcker minnen.
På seminariet berättar vi om arbetet med VR upplevelser i 360 och hur Kultur 365 skapar skräddarsytt material för de äldre. Du får praktiska tips på hur man kan arbeta med VR- glasögon i omsorgen. Hur kommer man igång, vilken teknik behövs, vad är viktigt att tänka på när man arbetar med personer med demenssjukdom, vad behöver personalen tänka på, hur har vi löst praktiska tekniklösningar?
Med att allt detta att ha i åtanke, är det verkligen värt att använda VR i äldreomsorgen?
Följ med på en resa i den digitala välfärden.
Katarina Talts, Metodutvecklare, Silviasyster, Södertälje kommun och Joel Holm, PlaymÄkers Kultur 365, Södertälje kommun