11.Kognitiva hjälpmedel

I föreläsning kommer ni att få exempel på kognitiva hjälpmedel som kan vara till nytta för personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom, när både minne och planeringsförmåga försämras. Föreläsaren kommer att dela med sig av sina erfarenheter av att som arbetsterapeut i ett demensteam utprova, förskriva, utvärdera och följa upp förskrivna kognitiva hjälpmedel.

Sara Ohlsson, Demensvårdsutvecklare Hallsbergs kommun

12. Kognitiv sjukdom mitt i livet

Omkring 10.000 personer i Sverige lever med en kognitiv sjukdom som debuterade innan 65 års ålder. Att insjukna mitt i livet påverkar vardagen i större utsträckning än när en person insjuknar i hög ålder. Att befinna sig i en aktiv fas av livet när symtomen debuterar medför specifika utmaningar för såväl den sjuke som personer i dennes närhet. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i intervjuer som är genomförda med personer med Alzheimers sjukdom samt närstående till personer med olika typer av kognitiva sjukdomar. Personerna med Alzheimers sjukdom har intervjuats en tid efter att de fått diagnosbeskedet och fokuserar på deras upplevelser och erfarenheter av att leva med sjukdomen. Intervjuerna med närstående är genomförda med familjemedlemmar till yngre personer med kognitiv sjukdom som befinner sig i de senare faserna av sjukdomen och fokuserar på den närståendes upplevelser av perioden från att personen blir sjuk tills denne flyttar till särskilt boende.

Malin Aspö, Doktorand och Specialistsjuksköterska Vård av äldre, Karolinska Universitetssjukhuset/ Karolinska Institutet

13. Kognitiv sjukdomar – vilken roll och möjligheter har vi i primärvården

Primärvården befinner sig i en tid av Nära vård omställning tillsammans kommunal hälso – och sjukvård, specialistvård och rehabenheter. Samtidigt befinner sig utredning av kognitiva sjukdomar i ett förändringsskede där förbättrade utredningar och tidigare diagnostik behövs. Inte minst utifrån möjliga kommande nya behandlingsalternativ. Hur påverkas primärvårdens roll i utredning, handläggning av omhändertagande av kognitiva sjukdomar.  Vilken roll har primärvården idag och vad går att se framöver i perspektiv nya samverkansformer, labprover och digitala testverktyg. En möjlighet till översikt i ett primärvårdsperspektiv till nuvarande Nationella riktlinjer och Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp kognitiv svikt, men också en diskussion om möjligheter och utmaningar för primärvården framåt.

Anna Segernäs, Verksamhetschef VC Ekholmen, adjungerad lektor, Region Östergötland, adj lektor Linköpings universitet (LiU)

14. MIN PÄRM – ett hjälpmedel för den som erhåller en demensdiagnos

I pärmen som innehåller 10 flikar ges tips och råd om hur hälsan kan bibehållas. Här finns bland annat information om fullmakter, körkort och samtal med närstående. Här finns också information om var man kan läsa mer om sin sjukdom.  Vid en flik ska personens vårdplan kunna sättas in. I bakre delen finns utrymme för egna dokument och plats för telefonnummer och namn till kontaktpersoner. MIN PÄRM är en fysisk pärm som vi föreslår att alla som diagnosticerar kognitiv sjukdom ska kunna dela ut. Då kan patienten och närstående få mer information och inte minst i pärmen samla information, brev, namn och telefonnummer. Innehållet i MIN PÄRM kan laddas ner avgiftsfritt från Svenskt Demenscentrums hemsida eller så kan en hel pärm beställas.

Wilhelmina Hoffman, geriatriker, verkställande direktör, Svenskt Demenscentrum

15. Mind the gap- erfarenheter av att stötta barn och unga med en förälder med kognitiv sjukdom

Barn och ungdomar med  en förälder med kognitiv sjukdom är ännu inte beforskat i större grad i Sverige. Seminariet belyser barn och ungdomars situation när man har en förälder med en kognitiv sjukdom, och hur huvudmäns struktur av vård- och omsorg kan påverka möjligheten att få stöd. Även hur vård- och omsorgspersonal möter utmaningar och hittar vägar att stärka barn och ungdomars resurser.

Åsa Craftman, Sjuksköterska & Assisterande lektor, avdelningen för omvårdnad på NVS Karolinska Institutet
Andreas Jönsson, Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska – Vård vid kognitiv sjukdom, Sophiahemmet Högskola / Minnesmottagningen Ystad

16. Projektet Rätt att delta – med stöd av en ställföreträdare

Under seminariet presenteras projektets material och utbildningar som riktar sig till gode män och andra aktörer runt personer som har demens. Vi diskuterar bland annat hur en god man kan stödja en person som har demens och göra hen delaktig utifrån sina förutsättningar. Vi lägger extra vikt vid hur den gode mannen kan bidra till att sätta guldkant på huvudmannens tillvaro. Det kommer att finnas utrymme att ställa frågor om godmanskap och projektets material.

Joanna Graumann Walnestedt, Förbundssekreterare, RFS
Boel Karlin, Medie- och webbpedagog, Svenskt Demenscentrum

17. Queer äldreomsorg? Att ge vård och omsorg till äldre lhbtq-personer

Bland de äldre vi möter inom vård och demensomsorg finns personer som identifierar sig som lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queera och som vuxit upp och levt i en tid och i ett samhälle där synen på könsidentitet och sexualitet skiljer sig på många sätt jämfört med hur det ser ut idag. Många äldre lhbtq-personer uttrycker en oro för hur det ska bli den dag de behöver omsorg. Denna handlar om en oro för hur en ska bli bemött, och för att det ska saknas kunskap om ens erfarenheter och behov. Denna föreläsning utgår från forskningsintervjuer med äldre lhbtq-personer. Hur kan vi förstå dessa erfarenheter? Vad betyder den historiska tid de vuxit upp i? Hur ser livet ut med hemtjänst eller på äldreboende för dessa personer, och vilken roll spelar könsidentitet och sexualitet i omsorgens vardag? Vad blir viktigt att tänka på i mötet med äldre lhbtq-personer?

Anna Siverskog, Fil.Dr. Genusvetenskap, Södertörn Högskola, samt Hälsohögskolan, Jönköping University

18. Rehabilitering efter höftfraktur för personer med demenssjukdom – vad vet vi och hur kan vi gå tillväga?

Konsekvenserna av en höftfraktur är ofta mycket allvarliga och en särskilt utsatt grupp är personer med demenssjukdom. De har en 2-3 gånger ökad risk att drabbas av höftfraktur jämfört med personer utan demenssjukdom och drabbas i högre grad av komplikationer i efterförloppet. Trots detta erbjuds de inte rehabilitering i samma utsträckning som personer utan demenssjukdom trots att studier visat på positiva effekter som t.ex. förbättrad funktion, minskning av postoperativa komplikationer och minskat behov av att flytta till särskilt boende. I seminariet sammanfattas kunskapsläget inom området och resultat och kliniska erfarenheter presenteras från en randomiserad kontrollerad studie som utvärderat teambaserad hemrehabilitering efter höftfraktur.

Åsa Karlsson, Fysioterapeut, Medicine Doktor, Geriatriskt centrum, Umeå/Umeå Universitet

19. Tillsammans formar vi de goda måltiderna i äldreomsorgen

Genom samverkan och ett gott teamarbete mellan olika professioner i Växjö kommun har måltiderna på det särskilda boendet Kinnevaldsgården i Vederslöv kommit att utgöra en viktig del av navet i verksamheten. Mat, måltider och nutrition är centrala i arbetet för en god och nära vård och omsorg. Med hjälp av teamets samlade kompetens och strukturerat arbete i olika kvalitetsregister har måltidens olika perspektiv utvecklats, vilket gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att kunna tillgodogöra sig måltiden på bästa möjliga sätt. Under denna presentation kommer du få ta del av det arbete som ligger till grund för goda och individanpassade måltidsrutiner, och hur vi gjort för att implementera dessa i vår vardag.

Sofia Herbertsson, Enhetschef, Växjö kommun
Cecilia Svanberg, leg dietist, Växjö kommun