1. Akut förvirring – Är lika allvarligt som ett blodtryck under 100

Konfusion är vanligare än man tidigare känt till. Upp till 30% av patienterna inom slutenvården drabbas, mörkertalet är dock stort. Det är vanligt att personer med demens drabbas av akut konfusion i samband med sjukdom eller yttre psykisk påfrestning. Att som personal ha kunskap om hur personen upplever sitt förvirringstillstånd öppnar möjligheten att lättare förstå och kunna hantera situationen. Det räcker inte med att bara förstå. När t.ex. Magnus ser otäcka kryp på väggen måste vi också veta vad vi ska göra. Det är stor skillnad i valet av åtgärder om Magnus konfusion beror på en bakomliggande infektion eller är en effekt av en stökig vårdmiljö.

Margareta Skog, Med. doktor i omvårdnad av äldre, föreläsare, läroboksförfattare

2. Att manövrera utmanande förväntningar – biståndshandläggares arbete med LOV och äldre personer med nedsatt beslutsförmågasvikt/kognitiv sjukdom

På seminariet presenteras och diskuteras resultat från ett forskningsprojekt kring biståndshandläggares arbete med valfrihetssystem i hemtjänsten för äldre personer med nedsatt beslutsförmåga. I fokus för presentationen står de dilemman som uppstår för biståndshandläggarna och de strategier de använder för att manövrera mellan olika motstridiga krav och förväntningar. Genom valfrihetssystem i hemtjänsten har allt fler äldre fått möjlighet att välja bland konkurrerande utförare av hemtjänsten, såväl offentliga som privata. Intentionen är att ge äldre personer möjligheter till hemtjänst utformad efter individuella önskemål, behov och preferenser genom valfrihet och individanpassad hjälp. Men hur ser biståndshandläggarna på förutsättningarna för äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att erhålla individanpassad hemtjänst av god kvalitet genom att göra bra val, och eventuellt omval, av utförare inom ramen för valfrihetssystem?

Anna Dunér, Professor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och Gerd Gustafsson, Universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

3. Hur kan vi öka tryggheten inför och vid ett eventuellt försvinnande? – Om samverkan mellan äldreomsorg och Polisen vid efterforskning av försvunna personer med demens
Varje år anmäls ca 27 000 personer försvunna. De största grupperna som är föremål för Polisens eftersöksinsatser är personer med demens och psykisk ohälsa. Flera personer försvinner också vid upprepade tillfällen. Ett försvinnande berör såväl den enskilde, anhöriga som vård- och omsorgspersonal. I föreläsningen ger Maria Wolmesjö, bitr. professor i socialt arbete vid Högskolan i Borås en presentation av pågående forskning inom området Efterforskning av försvunna personer, ett nytt forskningsområde i Sverige. Särskilt presenteras dokumentet ”Min Livsberättelse (Historia Vitae) – för ökad trygghet inför och vid ett eventuellt försvinnande” som tagits fram i samverkan med Svenskt Demenscentrum och Polisen. Dokumentet innehåller frågor som är viktiga för Polisen vid ett försvinnande och det ger också råd och tips på förebyggande arbete och fortsatt samverkan mellan äldreomsorg och Polisen.

Maria Wolmesjö, Bitr. professor, Högskolan i Borås; Akademin för vård, arbetsliv och välfärd; Sektionen för arbetsliv och välfärd samt en föreläsare från polisen (namn kommuniceras senare)

4. Projekt Alzheimerguiden
Målet med projektet är en nationell tjänst som automatiskt guidar personer som fått diagnosen alzheimers sjukdom till att leva så bra om möjligt, så länge som möjligt. Innehållet i Alzheimer Guiden
kommer vara en blandning av fakta och personliga erfarenheter. Syftet är att sprida kunskap, hopp och tillgång till råd från andra personer med samma diagnos. Prototypen Alzheimer Guiden ska testas
med patienter och medarbetare vid specialistenhet i Region Skåne, Minnesmottagningarna i Region Halland, primärvård och kommunal verksamhet i Höganäs.

Henrik Frenkel, Stiftelsen Alzheimer Life
Moa Wibom, Region Skåne
Maria Cavalli, Edu Med AB

5. Hur får man ett sjunkande skepp att segla igen?

Jag har arbetat som undersköterska, är leg. Sjuksköterska och arbetar idag som Verksamhetsutvecklare inom Norlandia Care. Sedan 2006 har jag arbetat som chef och ledare inom vården. Min stora drivkraft och hjärtefråga är att ingen i Sverige ska behöva vara rädd för att bli gammal idag – år 2021.Min föreläsning är en berättelse utifrån egen erfarenhet då jag år 2012 började arbeta som chef på ett demensboende som kan beskrivas som ett närmast sjunkande skepp. Två år senare vann vi Västmanlands folkhälsopris, tog emot studiebesök från norr till söder och var på Expressens löpsedlar för den goda mat som vi lagade.Jag vill berätta och inspirera till att man tillsammans på en arbetsplats kan nå hur långt som helst – bara man vill och förvaltar sitt ledarskap på rätt sätt. Hur kan man som chef och ledare förändra ”det som sitter i väggarna”? Ofta nämns detta både av chefer och medarbetare som hinder för att nå framgång och arbetsglädje.

Pia Sjölund, Verksamhetsutvecklare, Norlandia Care

6. Är demenssjukdomar ärftliga?

Caroline har under flera år forskat om ärftlighet och Alzheimers sjukdom. Parallellt med detta byggt upp en enhet för genetisk vägledningsenhet på Karolinska sjukhuset, där man varit i kontakt med många familjer som är drabbade av demenssjukdomar. Ofta möts man av etiska dilemma, genetiken kan då vara en vägledning för framtiden.

Caroline Graff Professor i genetisk demensforskning, verksam på mottagningen för ärftliga demenssjukdomar, Karolinska Institutet

7. Känslan att ha en mamma med PSP och själv vara ung anhörig

Att ”förlora” sin mamma till sjukdomen PSP (progressiv supra nukleär pares) och hur konsekvenserna av denna sjukdom drabbar hela familjen, både fysiskt men framförallt psykiskt.

Sofia Krispinsson, Anhörig

8. Plasma P-tau – ett träffsäkert diagnostiskt blodprov för Alzheimer 
Ryggvätskeanalys av beta-amyloid och fosofo-tau (P-tau) har avsevärt förättrad diagnostiken av Alzheimers sjukdom vid minneskliniker. Tyvärr har den kliniska användningen begränsats av både tillgången till bra analysmetoder och att lumbalpunktion av många anses som en tämligen invasivt ingrepp. Det är dessutom en diagnostisk metod som inte är lämplig att implementera i primärvården. Det senaste året har det dock kommit revolutionära resultat avseende möjligheten att istället analysera P-tau i blod. Resultaten visar att blodprovet med omkring 90% träffsäkerhet kan diagnosticera Alzheimer och att det visar liknande träffsäkerhet som ryggvätskeanalyser och avancerad tau-PET undersökning. I föreläsningen presenteras de senaste fynden samt planer på hur detta kan implementeras i kliniska demensutredningar de kommande åren.

Sebastian Palmqvist, Överläkare, docent, Minneskliniken, Skånes Universitetssjukhus och Enheten för Klinisk Minnesforsknings, Lunds Universitet

9. Livsstilsfaktorer och Demenssjukdom, det är aldrig försent!

Ju äldre vi blir, desto viktigare att förebygga kognitiva försämringar och vara rädda om hjärnan. Ny forskning visar att ungefär 30 % av risken för demenssjukdomar kan förklaras av hur vi lever, d v s faktorer som går att påverka. Riskfaktorer kopplade till livsstil; som stillasittande och näringsfattig mat, samt minskade kognitiva utmaningar, ensamhet och depression går att ändra, men stöd behövs. Forskning tyder på att den kognitiva förmågan kan förbättras hos personer i riskzonen att utveckla demenssjukdom genom att samtidigt ändra flera livsstilsfaktorer. Globalt sett lever 47 miljoner personer med demenssjukdom. Eftersom vi lever allt längre beräknas antalet öka till 100 miljoner år 2050 – om inget botemedel upptäcks. Att livsstilen verkar ha stor betydelse innebär att en mer hälsofrämjande livsstil kan minska antalet drabbade med tiotals miljoner. För vaskulärt orsakad demens talar mycket för att förbättrad vaskulär hälsa till och med kan få sjukdomen att stanna upp

Charlotta Thunborg, Medicine Doktor, Leg. Fysioterapeut, Karolinska Institutet, NVS, Sektionen för Klinisk Geriatrik och Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset

10. Mötas i musik – musikunderstödd vård för personer med demens

Musik finns i vår vardag och förgyller viktiga händelser i våra liv. Musik är knutet till vår känsla av identitet, vem vi är, varifrån vi kommer och vad vi har varit med om. För personer med demenssjukdom kan musik bli en viktig nyckel till minnen och känslor, och till kontakt med omvärlden. Forskning visar att musik kan minska stress och oro, skapa trygghet, stärka självförtroendet, väcka engagemang och öka förmågan till kommunikation. När glädjen och trivseln ökar, kan behovet av lugnande medicinering minska. Det finns mycket som vårdpersonalen kan göra med enkla medel, för att integrera musikunderstödd vård i det dagliga arbetet. Katarina Lindblad är musikterapeut och har tillsammans med Svenskt Demenscentrum utvecklat webbutbildningen Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården. I en interaktiv, upplevelsebaserad föreläsning varvar hon de senaste forskningsresultaten kring musik och demens med klingande exempel och praktiska tips på hur man kan arbeta med musik i demensvården.

Katarina Lindblad, Musikterapeut fil mag, doktorand, Musikhögskolan Örebro universitet/frilans